Aftonbladet – 1 april 1859, sida 2

det förlorar du icke på: jag räknar ditt och mitt intresse ihop. Ja, så länge det bär sej — jag är eljest inte något vidare lysten efter det kompani skapet! Men bedrar gör jag inte heller, om jag inte sjelf blir bedragen. De skildes åt med ett slags frimurerinickning, som kunde betyda: Var på vaktl Ensam, såg Holt ut som en menniska, hvilken satt allt på ett enda kort. Besöket nyss förut hos kapten Geistern hade betydligt nedstämt hans förhoppningar, hvilka dessutom efter scenen i magasinet stigit ned från den mera svindlande atmosferen. 2 KAPITLET. Domstolen. Förhöret. Klockan half 11 satte häradstjerfaren tingsklockan i rörelse. Hela menigheten, som för tillfället var ofantligt talrik, störtade framåt och knuffades hit och dit för att nå dörren, emedan en brottmålsransakning af denna art, deruti tvänne herremän skulle uppträda emot hvarandra, icke bjöds särdeles ofta. Och ingen, hvilken genom ryktets basun fått id6 om målet, skulle för någon del velat afstå sin plats till detta skådespel. Tingssalen var således i ordetå fulla mening fullproppad med menniskor; och skrifvarerummen på sidorna innehades af ståndspersonerna. I ett af dessa rum befann sig äfven Majken. Hjelm med sitt biträde, herr Siversen, kapten Geistern, Holt, Moss, bodbetjenterna och åklagaren kommissarien Lönnerkolm hade ställt sig närmast domarebordet, emedan häradshöfdingen tillkännagifvit att han först skulle företaga detta mål. Å Under den korta stund, som förflöt innan