Aftonbladet – 31 mars 1859, sida 1

Goddag, Rassmus Persson — lycka till god marknad ! : Godmorgon, Nils! Du är aldrig kors i bröstet: du håller ut, om advokaten din slet ut tie par stöflar, köpta för dina. pengar... Var så god och håll till godo och krusera inte — jäg här en till.n De sista orden hade afseende på en blårandig så kallad lomflaska eller olle, ur hvilken männerna bjödo hvarandra styrkedrycken, medan deras qvinnor helt nätt och prydligt drogo ner de under åkningen uppvikna klädningarne och befriade dem från allt obehörigt hö-fnas samt sedermera, vändande sig till någon grannvän, bad denna se efter om hufvudsjaletten satt bra, så att en kunde vara något folklig, fast en visst inte ville utarma sej i onödig grannlåt, lik endels som inte hade köpt bättre vett. Det må du väl ha rätt il svarade en sålunda tilltalad vän, en ung bondbustru, nog vacker att aldrig försumma tinget. När jag sist var här, tänkte jag att jag skulle gå lefvande åt af harm öfver Kerstin Ingegärd i Bjelkeboda. Hon skämde sig då alls inte på att stiga rakt förbi nisan på mej, Och der bade bon satt på sej en balsekedja af riktiga gullänkar, tre hvarf kaytänka, om halsen ända opp till strupen, så att en riktigt Skulle ta ögonmått. på den; och ett bernstensbjerts hängde midt i halsgropen, så långt nerut det dingla på brystnålen. En kan då säg: jatt bon är lik far sin, den galne högfärdinger T Olle i mässhaken! pTala aldrig omet, Börtha du — bon kle före mej i kyrkebänken häromdagen! Mer I det kan en veta att nu må det bli höghet a förutan all ända och reson; sedan Bern IKarolsson mistat hustrun och friar: til Kerstin. Jag vet ingen annan råd än att de få låta någon tattare blåsa opp ett glashus å