Kom då ihåg att Holt icke sjelf delgifvit mig sin hemliga affär! Han vrider bort den.v Åh nej — han: har . på lömska omvägar och genom den mest infernaliska sinnrikhet låtit den komma till . din kunskap, Och är det icke alldeles förfärligt att till och med det förräderi, som gumman förtrodde dig, i stället skulle tjena att stadga din öfvertygelse. Inser du då icke att han nödvändigt bör få veta att han från detta håll är genomskådad ? Jag kan ej nedlåta mig dertill, kära Emilia — det är: omöjligt. Det skulle bli farliga förklaringar. Ack, min gud, att din gamla afsky för förklaringar skall ställa sig ivägen för sjelfva din heders intressen... Nåväl, om det är. dig omöjligt, så låt mig föreslå något annat. Hvad då? Gif mig tillåtelse att undersöka magasinet! Som din hustru har jag rättighet att der inträda — Jåt mig ändtligen få göra det! Jag skall nog veta skaffa mig en. passande förevändning, som fullkomligt snärjer honom... Men jag lefver aldrig tills i. afton, om jag icke får qväsa hans trygghet, hvilken nu som bäst skrattar åt din godtrogenhet, Du älskade, häftiga barn! Nyss prisade du mitt lugn, och nu vill du röra upp himmel och jord för att få äfven mig upprörd. Tro mig, det är icke nyttigt för mig, Känslorna arbeta inom mig — tvinga ej vulkanen till utbrott! Afstyr snarare än tillstyrk ett samtal mellan mig och Holt, ty det kunde slutas på ett sätt, som är omöjligt att förutse... Låt mig nu ensam sammandraga mina tankar — i morgon tidigt måste jag resa bort Jag vill icke, min Åke, göra dig emotn, sade Emilia saktmodigt, men jag är fullkomligt öfvertygad att det skulle bli till din nytta, om du ville gifva mig den tillåtelsen jag bedt dig om. Jag är för fintlig att blottställa mig