Aftonbladet – 26 mars 1859, sida 3

Vid mig nu?b Din man blir inblandad i en tjufsak, detta är något som ej kan undvikas ..;-Ryser du ej— känner du dig ej förfärligt olycklig, arma barn, att vara förenad med en make, hvars vanära, huru öskyldig han än ör, återfaller på dig? Jag ryser-för ditt öde jag, ty jag förmår -ej värja dig för detta 7 ae d Min älskade, älskade: vän, den upphöjdhet ochdet sinneslugnp. hvarmed du sjelf bär detta hårda slag, upphöjer äfven mig, sorär dir hustru; och jag skulle-i detta ögonbliek vilja öfver dig utgjuta hela den mäktiga strömmen af -min-kärleky som aldrig varit eller kan blifva i högre. : Men vi hafva så mycket, mycket angelägnare att tala om — inser du ej det? Det angelägnaste, min Emilia, är att säga dig att jag beder Gud glömma mig i denna min nöd — hvars vigt-jag hvarken föraktar eller -törbiser, fastän jag bär den med sans— ifall jag någonsin under min öfriga -lefnad kunde glömma huru du i denna pröfningsstund uppfattat din ställning: Må Gud välsigna dig derför liksom jag gör det ... Och nu till det nödvändiga! Jag måste skaffa mig-reda på främlingsfiskarens svärmor, hvars förtroende jag alltför illa uppskattade.n Jag har: redan: förekommit dig. Så fort I jag förstod att herrarne åter gingo in på konj toret för att dröja något; skyndade jag det färtaste jag kunde till Udden att tala vid den unga. hustrun; som :varit: hos: mig --på -morgonen. s å Ack, var det der du var — hvilken kloki het af dig... Vann du något ? i Jag trodde att jag skulle få henne eller ;hennes mor, som du omnämt, tillbaka med mig;-men 4troligtvis var det -kanske--ändå--en mindre vacker handling af mig att för vårt eget bästa vilja — emot. den .stackars-.qvinnans fördel — liksom förföra. henne: att-tala