Aftonbladet – 24 mars 1859, sida 2

ningsfrågan. Det torde vara öfverflödigt att erinra om vigten deraf, att de valberättigade vid detta tillfälle så talrikt som möjligt till städeskomma, cnär den länge omtvistade frågan vid detta tillfälle efter all anledning kommer till slutligt afgörande. En hvar för frågan intresserad känner på hvilken ståndpunkt saken för närvarande befinner sig. Genom sanktionen af det omedelbara valsättet, har regeringen bragt det derhän, att, åtminstone efter regeringens åsigt. val till riksdagsmän för Stockholm kunna ega rum äfven om någon ytterligare öfverenskommelse ieke skulle bringas tillstånd. Men detta val skulle då komma att verkställas efter skatt — ett resultat, det sämsta hvartill man kunde kumma, och hvilket derföre icke heller blifvit eftersträfvadt annat än af några få ultra-reaktionära. A andra sidan åter har regeringen, vid vägrande af sin sanktion å Örebro ms. fl. städers valordningar, gifvit tillkänna sin grundsats, att icke stadfästa sådana valordningar, som äro grundade på lika rösträtt. Af dessa båda omständigheter följer, att de I valberättigade, för så vidt de vilja undvika ett riksdagsmannaval. efter skatt, måste träffa en öfverenskommelse, och att denna öfverenskommelse måste vara sådan, att den kan vinna konungens sanktion, d. v. s. den får icke vara grundad på lika rösträtt. Utgående från dessa synpunkter, hafva de herrar; som utgjorde majoriteten uti den förliden sommar tillsatt komiten, i förening med några andra valberättigade, som förut varit verksamma för att göra de liberala åsigterna gällande i denna angelägenhet, uppgjort ett förslag till: valordning, som de vid lördagens sammanträde hafva för afsigt att framlägga, och hvilket vi här nedan meddela, på det de valberättigade må blifva i tillfälle att derom taga kännedom och ingå i pröfning at dess -bestämmelser. Det hade varit deras önskan, att vid ett större förberedande sammanträde med de valberättigade bringa detta förslag under öfverläggning och dervid redogöra för de motiver. som ligga till grund för detsamma. Men då tiden dertill varit allt för knapp, synnerligast som helgdag i morgon inträffar, tro vi oss böra yttra några ord om förslagets hufvudgrunder. Man har vid dess uppgörande sträfvat att, så vidt omständigheterna medgifva, vidhålla de grundsatser, som de valberättigades majoritet visat sig omfatta, men likväl göra vissa medgifvanden och eftergifter, genom. hvilka förslaget skulle kunna tillfredsställa de moderata bland dem, som förliden sommar räknades bland motståndarne, till komiterades förslag. Sålunda har man, med anledning af de anmärkningar, som från flera håll gjordes och sedermera alltmera blifvit gjorda mot omröstningen med listor, upptagande 10 namn; frångått denna bestämmelse och: föreslagit stadens indelning i fem valkretsar, som hvardera utse två riksdagsmän, dock med frihet att välja dem bland samtliga valbara i hufvudstaden. Då det är bekant, att en mängd personer förklarade sig emot förslaget om den lika rösträtten, hufvudsakligen af farhåga för den på samma gång föreslagna liströstningen, : bör manhoppas att den nu föreslagna bestämmelsen, genom hvilken för öfrigt, enligt vår öfvertygelse, den liberala saken ingenting förlorar, utan snärare gör en stor vinst, skall väsentligt bidraga att förlika de stridiga meningarne. Då, till följd af regeringens uttalade grundsats, en graderad skala måste uppgöras, har man ansett sig till grund för densamma böra lägga en viss skatt och dertill valt fatt gförsörjningsajgiften. Skälen dertill äro flera. Genom att till grund för röstberäkningen lägga blott en skattetitel, vinnes vid röstlängdernas uppgörande nu och framdeles en ofantlig besparing af tid och möda, en omständighet alltid af vigt, men isynnerhet för händelsen af en urtima riksdag, då längderna behöfva skyndsamt uppgöras. Bland de olika skattetitlarne åter bar man fästat sig vid fattigskatten derföre, att det är den, som af valla utan undantag erlägges. Tager man derjemte i betraktande, att åtskilliga andra afgifter finnas; som erläggas t. ex. af borgare, men ej af husegare; men äfven å andra sidan sädana, som erläggas af busegare, men -ej af borgare (t. ex. fattigbusafgift, gatuläggningsafgift o. s. v.), så skall man finna. att propörtionen mellan de valberättigade, tillhörande olika kategorier, blir i det allra närmaste densamma, antingen man tager till beräkningsgrund blott fattigskatten eller samtliga skatter till staden och dess allmänna behof; Vid bestämmandet af graderingen åter hade det visserligen varit mycket lätt att i förslaget inskrifva sådana sillror, att det visserligen till utseendet blifvit en graderad skala, men i sjelfva verkef lewnat alla fullkomligt lika rätt. Men man har ansett sig icke böra genom ett sådant förfarande dels äfventyra möjligheten af en sanktionsvägra; dels stöta ifrån sig de moderata,.som, churu de icke vilja undertrycka de lägre beskattade, hkväl vilja tillerkänna något större inflytande åt de bögre beskattade. Man har derföre ansett sig gå en medelväg, genom hvi!ken mans så litet som möjligt förnärmade rågondera sidans anspråk, då man bestört, att den,som till fattigvården erlägger till. och med 50 rdr, erhåller en röst; den, som erlägger från 50 till -ochmed 100 rdr, två röster och den, som erlägger mera än! 100 rdr tre röster. Tillika har man uppställt! 3:dje punkten i förslazet så, att:den, som är HA ta mm ARA hinTGE Tra RE eran mu JA nr