Aftonbladet – 23 mars 1859, sida 2

Gellivara och brukspatronerna. Till Bedak:ionen af Aftonbladet! Den trakt, der vi trampat våra första fjät, der vi lekt vår första lek, der vi lärt vår första lexa, den trakten blir oss kär lifvet igenom. Känslan för fosterbygden må gälla insändaren till ursäkt, då han, utan annan befogenhetän denna, vill ur sin synpunkt våga ett försvar för ett stort företag emot små Vyer. Så långt han kan minnas tillbaka införlifvades med insändarens föreställning det framtidshoppet, att Gellivara, hvars höjdsträckning vid horizontens rand var för gossen verldens gräns, en dag skulle blifva hembygdens välsignelse. De gamle, som längesedan gått till hvila, frossade redan under sina försakelser och umbäranden vid denna tanke. Hvarje gång Gellivara bytt om egare, hafva nya förhoppningar blifvit tända, att få denna tanke förverkligad. Och det gifves ingen norrländning, som icke följt denna fråga med det lifligaste intresse. Man vet huru det ena förslaget efter det andra gått förloradt i den 20 mils skog, som, utan banad väg, skiljer malmfälten från hafvet. Ändtligen erbjuder sig nu ett tillfälle att få dessa rikedomskällor förenade medelst nutidens yppersta och dyrbaraste kommunikationsanstalt. Den fattiga provinsen med sina rika skatter jublar öfver denna utsigt. Provinsens styresmän och kronans medelbara rådgifvare för så väl landtmannaekonomien som bergshandteringen förorda beviljandet af de ringa förmåner, som för det stora arbetet betingas. Sällan, om någonsin, har ett företag mött så allmänt och odeladt bifall. Fill och med tidningspressen, som eljest aldrig plägar sinsemellan blifva enig om medlen för allmänt väl, har offrat motsägelselustan och med en mun understödt detta företag, hvaraf fördelarne för provinsen, för sjöfarten, för bergsbandteringen, ja för landets politiska sjelfständighet äro så ögonskenliga. Hvarifrån kommer då motståndet? och nvarföre kommer det? — Det kommer från en korporation, som kallas brukspatroner; nen hvarföre? Det är icke lika lätt att besvara. Jernkontoret, som utgör, icke ett statens verk, hvilket oväldigt skall bedöma hela lanlets behof, utan bruksegarnes ombud, satte utt bevaka den klassens fördelar, jernkontoet har protesterat emot det stora företaget. Ven på hvilka skäl? — De skola innefattas en skrifvelse, som Aftonbladet meddelat. nsändaren trotsar hvem helst det vara må, utt i den skrifvelsen utleta något logisktsamnanhang. Än medgifves, att hundraåriga orivilegier och prohibitioner mest af allt skalat jernhandteringen. Än påstås åter, att det rore stor fara att nu ens partielt lossa:dessa vand, bereddes också derigenom. en hittills saknad tillgång af hundratusentals skeppund