Aftonbladet – 21 mars 1859, sida 2

någonting annat än de lättare saker, som jag skaffat mig för vårt gemensamma nöje, så fruktar jag — jag känner mig tillräckligt grundligt sjelf — att göromålen gång efter annan kunde få stå tillbaka. Sådant duger icke. En köpman måste vara köpman, och de systemer, som han uppgör och följer, ha föga sammanhang med dem jag fordom studerade och uppgjorde. Köpmannens logik bör ligga i samvetet, och någon annan gagnar henom ej. Af allt hvad du säger hörs likväl att handeln måste vara dig grufligt motbjudande, min Åkel ; Ja, bodhandeln är mig ända till leda motbjudande. Men -kalkyler och affärer i stort, försäkrar jag dig, göra mig så mycket nöje jag kan ha af något, som ej ligger inom de bokliga kunskaperna. Men, min älskade, om handel i gross mest passar dig, hvarföre då fortsätta minuthandeln ? Tyvärr skulle den förutan denna förträffliga lägenhet förlora sig. Svartskär måste förena båda slagen af handel och gifver just derigenom en långt högre behållning än jag skulle hafva i någon af städerna med det rörelsekapital jag nu förmår sätta i gång. Då Holt utgår ur firman, blir det ej utan att jag gör en kännbar förlust i den del af verket, som han skött. Men jag hoppas kunna skaffa mig en pålitlig och skicklig bokhållare. I öfrigt stå förhållandena så, att vi kunna åstadkomma delningen utan att det unga huset tager någon skada, såvida Gud bevarar kraft och helsa och inga oförutsedda stötar komma. — Ack, icke komma några stötar till dig; som är så försigtig, redlig och omtyckt! Det, min Emilia, står i den Allsmäktiges hand. Vi skola emellertid hoppas; och blott vi bli fria från Holt — ty det gagn, som ha