Aftonbladet – 21 mars 1859, sida 1

Icke är jag sjuk nu! Min tystnad har under sista dagarne varit sorgens, icke sjukdomens. Den skakning, som jag ej vill vidröra och som efter mensklig beräkning fullkomligt skulle bryta min kraft, har i stäl!et stärkt den, Jag har nu åtminstone ett mål att lefva: för: jag hoppas med vanära få se brännmärkt den, som är skyldig till det begångna rånet. Sedan får jag kanhända ro... Men mot er gjorde jag illa, :då jag — om också blott-för en sekunds-cupptog den föreställningen att ni, af hvilken. orsak som helst, skulle kunna bryta ert löfte. Vi vilja förlåta hvarandra, kapten Geistern... Meny: då vi nu säro fullkomligt försonade, må ni tillåta mig förklara att min sorg blirgräns-lös, :om jag ej kan öfvertala er att afstå från den grymma: föresatsen att lyssna till:en sådan angifvelse som-denna. Jag vet att herr Hjelm har en låg fiende... och hur. illa jag kanske nu gör, säger jag dock att det troligen ärhan som här .vakat. u 8 En fiende — man får sällan fiender utan anledning. 3 Det vet jag... och anledningen här är lika syndig som den är farlig att vidröra. i Ni intresserar mig djupt-— vågar jag be er fortsätta? I.-förlitande på er heder och öfvertygad att de ord, jag nu skall säga, äro. de enda, som kunna beveka ert hjerta, anser jag mig böra vara öppenhjertig. Det-kan ni också fullkomligt varal Har ni känt, kapten Geistern.:. dock denna fråga är öfverflödigs.. ni har åtminstone. hört talas om svartsjukan ? Naturligtvis2. Vidare lb ;Den mannen, som jag menar,, återtog Thorborg, vhyser i hemlighet en stark kärlek för herr. Hjelms hustru,--om någon känsla i ett sådant bjerta som hans kan få namn af kärlek, ty hans hjerta är fullt. af hämd,: afund och svärtsjuka emot den ban betraktar som fiende. Att jag -har uttalat! så mycket ondt om en menniska, smärtar mig så grufligt, att jag knappt vet om jag kan förlåta. mig det.