Aftonbladet – 21 mars 1859, sida 1

Den skäll icke vara er förnekad — vill ni; vänta blott i tre minuter? : ,Det. måste jag väl. Han gick fram till skrifbordet, lagade i ordning ett papper och-skref: med en kand; som knappt hvilade, innan:det var färdigt, nedånstående bref. SO ER Se här,, sade han, bjudande det åt den unga flickan, här har ni den andra hälften af förtroendetl Thorborg tog det skrifna bladet och läste halfhögt: vy ch ; sHerr kommissarie! — Jag anhåller -härmed att ni täcktes benäget infinna er i-kapellgården med allra görligaste första. Skriftlig angifvelse har: blifvit gjord i den sak, som jag efterspanar, anonymt, men tydligt. S : z Ödmjukligen 2 70 Oi Geistera.n Och följden af detta anmodandep, frågade Thorborg sakta, hvad blir den? Sannolikt... men det få vi se.: Detäricke jag, utan lagen — märk :det:— som bestämmer hvad som här skall ske eller icke ske. O, kapten Geistern — Thorborg: ihopknäppte de-små-hvitahänderna, och hennes ögon fingoiett genom; tårarne ännu vältaligare språk — o, kapten Geistern,-hör mig... gör icke dettal : Y Hvad; ber ni mig om -— skulle jag, maken, lemna en angifvelse om hennes plundring utan afseende? Hvad är allt annat för mig emot hufvudändamålet att få dentia hemlighet afslöjad? Hvad är— jag må vara -henne aldrig så förbunden — en främmande qvinnas böner. och tårar emot detta... Säg ingenting... ingenting... jag är en hård man. Åtminstone skall jag säga en sak: Kapten Geistern, ni vanhedrar er sjelf genom denna handling — jag menar handlingen att... 0, jag förstår. den nog, men jag är icke i stånd att utsäga den. Ni misstager er! svarade kaptenen kallt. Jag kan i denna sak icke vanhedras. Hjelm ännu mindre, ty hancör höjd öfver