Aftonbladet – 16 mars 1859, sida 1

ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN ). ROMAN AF EMILIE CARLEN. Nej, detta anfall kom allenast. i följd af sinnesrörelsen och var fullkomligt öfver på ett par timmar. Efter denna tid återvände han, endast om möjligt ännu blekare än då han gick, och sade med lika mycken värdighet som artighet: Mina herrar, ursäkta mig, men mina olyckor hafva varit så många och djupa, att mitt hufvud, ännu icke nog svalt efter sjukdomen, stundom tager för starkt intryck af dem. Detta sista slag var icke det minsta. Så de orden röra mig... Jag vill också snart till kapellgården. Icke tills vidare! Der komma nu sorgliga saker att passera. Hvad menar du ? Jo, i morgon eftersändes länsmannen, kommissarien Lönnerholm, som du mins var här förra året vid likets besigtning. Nu skall en visitation föregå i den dödas hus, så att kapten Geistern må blifva förvissad, enligt hans egen vilja och önskan, om denna qvinnas identitet med hans förlorade maka. Ack, Jesus, skulle hon ännu en gång vara fredlös ! Hjelm gjorde en rörelse. 5 Öch kaptenen — tror du, Åke, att han verkligen kan uthärda, kan se .. Han måste det, först och främst derföre att-han eljest. icke skulle kunna-bedja vid detta rum, hvilket möjligen kunde innesluta någon annan, och för det andra måste han det emedan inga Jagligaåtgärder kunna vid) Se A. B, n:is 1-—47, 49—58 och 61.