Aftonbladet – 14 mars 1859, sida 3

— I Göteborgs Handels.och Sjöfarts-tidning haren insändare, hvilken af nämde blad pre såsom en skarpsinnig jurist der på platsen, uttalat sina åsigter rörande den rågan, huruvida: det är för hufvudstaden möjligt eller icke att utse representanter till nästa rksdag, derest icke en ny valördning lessförinnanhunnit uppgöras. och -stadfästas. Såsom sin utgångspunkt uppställer förf. den agtolkningsregeln: 1:6 att en äldre låg måste anses vara, genom antagandet af en nyare, upphäfd, för såvidt den senare innehåller stadganden; hvilka medden förra stå i uppenbar strid; men deremot 2:o den äldre lasenvs föreskrifter kunna och böra tillerkännas :ertfarande tillämpning i de hänseenden, deruti den nyare icke innehåller uttryckligen stridande bestämmelser. Derpå ingår han i en undersökning: hvari det nya grundlagsstadgandet strider emot samt följaktligen upphäfver det äldre, och hvari en sådan stridighet icke förefinnes, samt sålunda den gamla lagen ännu eger tillämplighet, derest ej ny valordning varder uppgjord. Genom denna utredning leder ban sig till det resultat: Att de tio riksdagsmännen för Stockholms slad böra, intilidess ny valordning för staden blifver i laga ordning faststäld, utses åf femtio elektorer, valde af stadens valberättigade invånare. samfäldt medelst omröstning per capita. sämt att för kompetens till elektor inga andra vilkor erfordras, än de, hvilka för valrättens utöfvande äro gällande. Författaren slutar sin framställning med den anmärkningen, att. eburu han ej haft för afsigt att inlåta sig i närmare undersökning beträffandesättet och vilkoren för åstadkommandet af ny valordning för hufvudstaden, anser han det dock följa af den förutgående utvecklingen, att beslutet rörande en dylik ordning bör fattas af de valberättigade samfäldt, efter omröstning per capita., Utrymmet tillåter oss icke att i dag. redogöra för de motiver fö f. andrager för sin åsigt. Vi torde få tillfälle dertill återkomma och dervid äfven göra våra anmärkningar vid förf:s resonnement, a