V (Insändt.) Simkonstens. anor; Uti Aftonbladet n:r 190: infördes sistl. år ur Upsala-Posten en först nyligen tillfälligtvis bemärkt historik öfver simkonsten,. hvörs anor der mindre noggrannt angifvas. Detta inverkar väl alldeles intet på jelfva saken som är sig sjelf nog och likasom vaccihationen icke behöfver på någon förvämlig börd: grunda sitt värde. Att genom simkonsten och utan statens ens ringaste bekostnad under de senare snart 50 åren redan tusenden vunnit en förstärkt helsa och måhända mer än hundrade räddat eget och andras lif,torde xara tillräckligt högacanor; men eftersom dessa nu oentligen omordats, är allmänheten berättigad att känna rätta förbållandet, och derföre ans hälles att derom få härmedelst upplysa. U. sala-Posten yttrar: Simkonsten räknar icke sökrdeles höga anor i vårt kära fädernesland. — Denna åsig: vill historien ej godkänna. Hon intygar att våra förfäder egnade sig åt vikingalifvet, och att de voro lika hemmastadde-uti böljany som; på Köljan: Häraf vill det synas, att simkonsten kan härleda sina anor ända upp till sjelfraste Oden, och följaktligån är hon ailt någorlunda högboren. Visserligen blef hon efter förändradt lefnadssätt vida mindre hyllad; men det låg likväl i sakens natur att hon skulle fortlefva, ty der ett uppfriskande bad erbjuder sig har ungdomen det aldrig försakat, och lika ofelbart måste då simöfningar deraf blifva en följd, synnerligast der, hvarest de. efterhand uppkommande läroverken voro närbelägna intill. tjenliga badställen. Efter olika nationällynnen b gaf sig dock ungdomen mer Eiler mindre åt dessa ömmingar. Derföre var det företrädesvis från Norrland och Wermland, som i