pensioner, eller icke-eh gång så mycket, att, dittillsvarande pensionärer kunna få behålla sina halfpensioner, utan efter att i några år hafva ställt sin lefnadskostnad efter dessa tillskott, måste ett stort antal åter ingå i exspektans, och det stora öfvervägande antalet af dem, som bidragit till stiftelsens bildände, få med ens taga afsked af alla förhoppningar om utdelning i detta lifvet, tröstande sig med att hafva efter, om icke utöfver, sin förmåga bidragit att lindra nöden för några få. Ehuru ofvanstående beräkning ej gör anspråk på att vara exakt, torde den dock innehålla så mycken noggrannhet, som kan behöfvas föratt ställa föreningens horoskop, och på den grund frågas: huru det skall Kunna, försvarås, om man vi hemta frukterna efter det utsäde, som var tillä nadt att utläggas, och icke efter det, som i. verkligheten blifvit utlagdt, Eller med andra ord, när missräknidgen är klar, blifver det då icke nödvändigt att jemka pensioneringarne, så vidt möjligt, emellan delegarinnornas billiga anspråk och de tillgångar man har att disponera. Pensioneringens fortfarande bestånd, iden skala den ursprungligen var tilltagen, grundades uppenbarligen på ett aldrig upphörande tillskott, af efter år inträdande nya delegarinnor. . Dessa tillskott skulle utgöra hufvudsaken, räntorna kunde endast i andra rummet tagas i beräkning, som fyllnad i pensionsbeloppen. Men för att nu följa nakna sanningen, så måste ju de årliga tillskotten eller inbetalnipgarne för delegarinnorna snart aftaga och omsider helt och hållet upphöra. Räntan blifver då, såsom nyss sades, enda källan till pensioner: Då denna, af dem som hafva tillgång till räkenskaperna, utan svårighet kan för framtiden bestämmas temligen nära, så äro ju tillgångarne lika lätta att lära känna för direktionen, som antalet delegarinnor kan vara den bekant. Det synes då blifva för direktionen en samvetssak att medan tid är söka träffa sådana anordnihgar, att åtminstöne en probabilitet framstår förhyarje delegarinna, att om änicke förr än i senaste ålderdomen, åtminstohe då, kunna motse någon frukt af sinä uppoffringar. Detta kan påtagligen icke ske, om pensionerna skola hållas uppe vidden siffra de från begynnelsen. blifvit bestämdå till. Det är redan lagdt i dagen, att till och med en nedsättning till hälften af det förespeglade beloppet skulle ej räcka till att sätta direktionen tillfälle att Honorera stadgarnes förbindelser. Då det således numera å na sidän ej gagnar till mycket att yttra önskligheten deraf att hvarje delegarinna i sin ordning en gång hade kunnat erhålla en pension af 270 å:285 rdr, så torde det å andr sidan medgifvas, att ett på denna väg betryggadt årligt. bidragsaf exempelvis 100 rår rmt skölle af de äldre flesta betraktas såsom en på ålderdomen högst välkommen hjelp till lefnadskostnadernas ;bestridande och; för att säga sanningen; en;ganska, vacker hjelp i förhållande till de alldra Hestas uppoffringar derför. Rättades för närvarande, och för den närmaste framtiden, utgifterna efter tillgångarne, så möter ju intet hinder för utt: pensionerna framdeles kundestigå till förmån för de yngre delegarinnor, som verkligen erlägga 25 års afgifter. 1 och med det att utsigterna ljusnade för -dessa, så att de funne-skäl,ätt qvarstå isförenipgen; hvilket, de .sannolikt ej kunna görajderest deras förhoppningar skjutas.allt för långt ifjerran; kunderstiftelsen måhända jåter en gång: vinna förtroende. och .utbredning,-det. vill säga bestånd. Antages nu att helpensionerna. till en början, icke ståla att ställas, högre än till. 100 rdr rmt, så finnes välicke skäl-till att; beräkna de från och med nästa år utgående halfva pensionerna efter. någon annan grund, samt för dessa första 5 åren låta dessa utgå allenast ur räntemedlen. . Ty om det är obestridligt att räntemedlen, efter längre jeller kortare tid, komma! att utgöra största delen, om ej hela tillgången till pensioner,. så. vore det väl mindre välbetänkt. att. låta 13, S:s.mom. a, b, ce, och .d qverstå i sin kraft och försvaga fonden, utan fasthellre torde delegarinorna hafva anspråk på att deras grundkapital finge växa, medelst de årliga tillskotten, och endast räntorna anvähdas,. till dess kassan hunnit en ståndpunkt, från hvilken det visade sig om några bidrag i en framtid verkligen blifva att påräkna i. någon märklig grad, eller. om fondens kulminationspunkt ligger någorlunda inom beräkningarnes område, såsom vi högligen befarå. Det är icke med anspråk på ofelbarhet desså tankar framläggas, utan för att påpeka för deltagarinnorna den vigt detta års bolagsstämma kan konima att ega för deras framtida utsigter, att: mana dem till att vara på sin -vakt och icke lemna sina intressen till spillo åt godtycket. För att blott anföra ett exempel, tyda många tecken på att ganska få delegarinnor torde hittills på bolagsstämmorna bevakat sina rättigheter; åtminstone synes den bolagsstämma knappast hafva varit talrikt besökt, på hvilken direktionen kunnat. anslå ett honararium, vida öfverstigande den mest rosenröda dröm om högsta pensionsbeloppet, åt sin sekreterare. Då det nemligen tyckes så, som de inflytande medlen, som sekreteraren handhafyer, göras fruktbärande på det visserligen högst lämpliga, men på samma gång beqväma sättet, att förvandla dem i obligationer, så förtjenas dessa 300 rdr för den ringa mödan, att på 2 å 3, sanhända en enda dag på året, afklippa räntekuponerna och utvexla dessa i nya. papper samt ombesörja dessas bokföring, hvartill dessutom 89 rdr synas anslagna, när sekreteraren dessutom till den grad disponerar sin tid, att hon förklarar sig icke för delegarinnornas angelägenheter vara tillgänglig mer än på en bestämd, måhända för henne lika beqväm som för många delegarinnor ocbeqväm timmä :f dagen, några få dagar omåretSv. tlärarinnornas pensionsförenings delegarinnor torde sålunda, häraf inse huru. mycket för dem, beror derpå att, när bolagsstämmas utlyses, sjelfva. eller genom fullmägtige -bevaka sina intressen, :