Aftonbladet – 9 mars 1859, sida 2

kal 2 jäaså, herr jaktlöjthanten skulle Rg NV i all skönsförfrolighet spisa-middag med RO Supponerar att-en djerfvare och oblygare man ic. går eniellan FPottrakorden öta slf Sr 408 som gjort det förslaget. och Göta älf, än de. dokelseti, som tverkede Harmen och försk. : a liktidigt, gjorde Moss av SB) af naturen rödt, au alldeles blåblekt. Hvad är det då för en mi farbror, eftersom den framkalla svar? Är det icke under städade n värdighet att i hvarje stund erinra ; hagliga förhållanden... Farbror är ju a. sin rätt, det vill säga i den rådandes, ja tid i min, som tyvärr befinnes vara den wi derordnades .. Se så, farbror — hvad kan farbror nu ha att invända? Jag svär via pappas gamle gudar att jaktlöjtnanten aldrig skall besvära farbror med någon enda anhållan mera, om han blir förlänad den gunsten, som han nu utbett sig. Hvar bor den främmande kaptenen ? frågade Moss. På kapellgården. Nu blet öfverläggningen kort... Hvem skulle kunna lemna så noggranna underrättelser som Gudmar — och underrättelser, upplysningar måste man ha. ; Majken, som af beräknad klokhet hittills afhållit sig att blanda sig i samtalet, tog nu ordet: vPappa finner att jag förhållit mig opar-j tiskt. Men då jag ser att pappa vill säga ja, utan att få de motsträfvande läpparne till lyd-nad, skyndar jag att supponera det pappa ej blir stött, om jag ber Gudmar vara välkom:? men... Och nu, Pappa, låt oss för all del. skynda, så att icke kyrksupen kallnar! : Moss svarade ej mer än tre stora hmp,: hm, . hm, .men som. de antogos för ja, sattes hästarne i rörelse, och gubben följde nästan mekaniskt efter i schäsen,...., skalös djerfhet, x ett sådant nenniskors sig obetid i g all