Aftonbladet – 9 mars 1859, sida 1

manhaftige tulltjenstemannens öga, då han läste detta: så rörande prof på fåderns kärlek. Nå; sade han :med öm sonlig triumf, kan jag göra för mycket-för farsgubben? Att så kufva sig för min lycka... Nå, döt brefvet skall aldrig vara glömdt..... Mex hvad svarar du? Jag har redan svarat och fullkomligt afrådt. En storm emeliån de båda gamla herfarne skulle minsan ej varit oss till gagn. (Majken: ansåg ofiödigt att oroa sin Gudmar med.hvad. modren berättat henne.) Du gjorde rätt! förklarade den unge mannen. .Och far, som ej nämt ett ord för mig! Vi veta båda hvilket omätligt kärleksprof detta var. . aJag talade nog derom i mitt svar... Men nu torde jag få veta hvad du hade för vigtiga ting att förtälja ? Riktigt.... Vet du, det är andra hälften till den roman, som vi fick. början af förlidet år vid den här tiden. . Huru — menar du kapten Oddjers ? Majken hade så mycket tänkt på honom, att Hon icke erinrade sig någonting annat romantiskt än hvad som sammanhängde med den unge finnens uppträdande och död, Hade ej det blifvit af en så stor vigt! : i; Nej, nu gissar du ej — tänk dig ännu längre tillbakal ; Jag vill hellre höra hvar du hittat din halfva roman ? Ett stycke utanföreTorskfällan, ,. ;Der du brukar ligga med jakten? Något stort smugeläfventyr då — börja. mörkökarlarna åter spöka? Nej, denna gången lyckades jag göra godt i stället för ondt; det blef besläg på menniskolif i stället för gods. Och sjelfva din gamle älskling lotsen på Ufklippan finner ett visst sammanbang emellan mig och hans förJängda lifstråd.