Aftonbladet – 9 mars 1859, sida 1

tret. och missräkning; undföll. henne sedan hon förgäfves spanat åt alla riktningar af.vägel..snnot : : Men börjar ej hjertat nu flyga med bevingade.slag — hvad är det hon -varsnar derborta i: riktningen af Öneskymtarne? Det: är han — ja, det är haänz.... Men det är icke farbrors gamle socknebudsbrunte, utan en häst, som minsann, bättre anstår en sådan karl att rida pål Och just som de båda trolofvade observerat hvarandra, flögo hästarne med.,en sådan liflighet till mötet, liksom. äfven de känt sig elektriserade: Majken. red en apelkastad häst, en present af pappa vid återkomsten från sista norska resan. .:Gudmar hade en svart med präktig many, en:häst som, Majken ej förut sett och hvilken så förtjuste .henne, att hon efter det första trofasta handslaget glömde banna sin älskare för att i stället sysselsätta sig med den ståt, hvarmed han i dag-uppträdde. 3 Hvar i all verlden,; min. Gudmar, har du kommit öfver en sådan häst... Akta dig, käre befälhafvare, att falla. in i högmodssynden! Eljest anstår dig den här svarta gynnarp mycket väln ha å iDet fägnar mig otroligt att du så tycker, min mö! Ty i stället att sätta ut på ränta de icke obetydliga besparingar jag i år gjort, hår jag skaffat. mig den här kamraten, och jag är alldeles icke missnöjd att få räkna räntan på kapitalet i dina blickar. 3 Är du tokig — tror du att jag gillar sådana galenskaper? Kanske när du blifvit kontrollör.... ff iKan du ha hjerta att säga sil Dessutom skall hästen lefva tills han får draga fru tullförvalterskan till hennes landtställe... Eljest här, det sig -så,. att fars gamle Brunte icke längre vill bjelpa farsgubben i väg, hvarken