Aftonbladet – 5 mars 1859, sida 3

EE ENA SAFRAN (ERE (TORTSERS TT ARNSRMAISASRSASE fe TER TAS SAT SI FE SAS heder. Ingen sakkunnig, som : sett de för :detta ändamål uppgjorda ritningarne; skall icke med ossinstämma deri, att något mera-opassande som storthingsbygnad I och oskönare som: bygnad:i allmänhet skulleiman knappt kunna påhitta. Det vore för nationenicen skam genom århundraden — n. b. om ett nutidens I hus kunde stå så länge — att ega en sådan representant i bygnadsväg. För att säga något om planerna till bygnaåden, hvilka verkligen äro sådana, att knappt något godt kan sägas derom, så är väl första fordran på en sådan bygnad att den måste hafva hållning och sil. Förgäfves hafva vi sökt detta i de för oss liggande ritningarne. Det hela, en art schweizerhus i rundbågsstil under platta grekiska gaflar med akrotetier, skall, som sagdt; med denna behågliga röra föreställa Kristiania Storthingsbygnad Vare: detta nog om ritningarne; för det gamla Norges heder önska vi up: riktigt att fåkunnighet eller partistrid ej måtte dri va det så långt som till uppförande af en bygnad efter sådana planer. Att klandra är lätt, kan man invända; men att säga huru det bättre skall göras är svårare. Vi anse det för hvar mans skyldighet att efter förmåga bidraga till upplysnings spridande i allmänhet, men här isynnerhet, der det gäller ett nationelt monument för århundraden, vore det ock blott genom att söka hindra hvad som ej bör ske, då man framhåller odugligheten: deraf. . Emellertid inskränka vi oss denna gång ej till. det: negativa; vi vilja, om oek i största korthet, söka visa något, som bör göras och huru det passande skall sökas. Storthinget har visserligen gedom utfärdade pris för -täflan-i uppgörande af ritningar gjort hvad med skäl; kan -begäras.. Prospekterna härför voro likväl så ofullständiga, att det för hvarje arkitekt, som ej vistades på stället, var alldeles omöjligt att uppgöra ritningar derefter. Sådant vore lätt hjelpt genom nya, fullständiga upplagor. Men nu komma vi till en svårare. punkt, nemligen prisdomen, Härtill är ett storthing, det må i öfrigt vara den ypperligaste representation ett land kan ega, ingalunda kompetent. Här måste en auktoritet konstitueras af män, en eller flera, som ega. sådana insigter, kunskaper och erfarenhet, att en nation tryggt kan förlita sig på deras -omdöme. Då i Kristiania sjelft ej en sådan auktoritet finnes, måste antingen någon inkallas, eller, då väl svårligen någon åtager sig detta, en annan skickas utrikes för att i samråd med en sådan man, som, fri från partiskhet och vuxen en sådan sak, kan öfverlägga och dömma. Hade storthinget gått så till väga, vore mången speciedaler sparad och ej, som nu, bortkastad. Hvad den bäst passande anordningen af berörde bygnad beträffar, så är en zvigtig fråga att taga i betraktande, nemligen: hvilken: stil här vore den ändamålsenligaste; ty utom. all fråga sättes att en sådan bygnad måste vara hållen i rön stil. Nordens herrligaste bygnadsverk är väl, om ock numera till det mesta ruin eller genom senare omoch tillbyggnader förderfvad, Trondhjems domkyrka. Storartadt uppförd i engelsk normannisk stil, tyckes den tillsammans. med flera gamla och sköna träkyrkor i Norge, alla, utförda efter rundbågsstilens elementer, gifvit konsten -denna riktning. samt mönster, dem nor-ka bonden ännu: begagnar: med: god urskiljning vid sina bygnader och träsniderier: Så väl de förra, så kallade bärar, som de :senare äro långt utom Norges gränser beryktade. Häraf synes tydligen hvad verkligt sköna verk hafva för inverkan p: nationen genom månsåldrar. Hvarföre förstöra ett sådant intryck genom nya, kostsamma cch i allt osköna verk? Hvar och n vet, att rundbågsstilen är deni Norge herrskande, och hvarföre? — emedan den utan tvifvel är den mest: passande: Storartad och imponerande genom: massor, såsom Norges natur; genom stränga geometriska förhållanden allvarsam, såsom folkets karakter, är den lika enkel som rik i ornamentering, hälften mindre kostsam än den rikare spetsbågiga, och lämpar sig genom en ändamålsenlig betäckning förträffligt för de stränga årstiderna. I denna stil låter en. bygnad med lätthet utföra sig så väl i qvadersom tegelsten, och den vore väl för en storthingsbygnad den-mest passande. Intet tvifvel! är, att ju den. götiska eller spetsbågsstilen äfven skulle lämpa sig väl härtill; det fordras likväl både betydligt större kostnader samt en skarp urskiljning i fråga om ornamentering, då den nemligen lätt kan bli öfverlastad eller oren. Den eger mera prydlighet än den enkla rundbågiga, men ej det kraftiga och dock sköna. Härvid må en sak bemärkas, som märkvärdigt nog ännu i norden möter ett hårdnackadt motstånd. Då en bygnad i allmänhet, men i rundeller spetsbågsstil isynnerhet, uppföres af tegel, måste detta äfven lemnas orappad och blott fogstrykas. Sanning är grunden för allt som skall bestå; allt måste framstå sådant det är och ej döljas under en bedräglig yta, som genom tidens tand snart afgnages för att sedermera så mycket ömkligare framstå i sin skröplighet. Att en bygnad af tegel eger bestånd utan ifverstrykning med kalk samt i förening med granit, Kalkeller sandsten är prydlig, derföre finnas vittnen nog i de gamla, slott och kyrkor, som sedan århundraden ännu stå der lika stolta och sköna. Utomlands visa oss nyare tiders bygnader af män såsom Schinkel och Eisenlohr m. fl; hvad -skönt i bygnadsverk uf vanlig tegelsten kan åstadkommas. Hvad slutligen den så kallade renaissance-stilen beträffar har den för vårt norden, för hvilket denna stil ingalunda uppkommit, alltid visat sig opassande. Allt är der beräknadt för. ett italienskt klimat och marmor som material, ingalunda för en snöfull. vinter. och tegelstenar. Stockholms slott, det skönaste norden eger i denna stil, är väl vackert och imponerande; emellertid. kunna år ut och årin fortgående reparationer aldrig förhindra förputsningens affallande, och de föga lutande -täken måste vintern igenom sopas rena från snö, om de ej inom få år skulle förstöra murarne. Mångdubbla kostnader genom reparatioher och bristfälligt utseende äro följder af rappade tegelmurar. Sedan vi ou i korthet framagt våra motiver mot föreliggande, ofvan nämda-ritcingar samt åtminstone visat, om ej. den bästa, ock en rätt väg, sluta vi i det hopp,vatt konstnärerna måtte, så väl som vederbörande; inse. sanningen af hvad som blitvit: sagdt samt dervid besinna; att der enskilta intressen leda, aldrig något stort kan komma -till utförande.. Eof högre id6 måste leda sådana män som, storthingsmännen i Norge, hvilke äller dem öfver alla småaktigheter och låter cem fritt handla efter inre öfvertygelse. Må de betänka att hvad de göra, derom skola århundraden. bära vittne och, framförallt ej slömma att de-en gång skola stå till svars inför sin nation samt att efterverlden dömer. strängt men rättvist. M. LANDTERUK. Tarndhuenmtbafa Pond Ah möta