STOCKHOLM den 2 Mars. Skall hufvudstaden kunna välja riksdagsmän I borgareståndet till instundande riksdag? IL å Vi skärskådade i går en bland de utvägar, som blifvit ifrågasatta för att skaffa hufvudstaden en tillämplig valordning, något som staden, enligt allas sammanstämmande mening, för närvarande icke eger. Och -det. befanns att denna utväg, anlitandet af magistratens s. k. nödankare, stötte på oöfverstigliga hinder i grundlagen. Följaktligen måste hufvudstaden, saframt den skall blifva vid instundande riksmöte representerad i borgareståndet, förskaffa sig en valordning på det i grundlagen föreskrifna sätt, d. v. s. genom en af de valberättigads träffad öfverenskommelse, som erhåller konungens stadfästelse. Tvister ha emellertid, under fortgången af ärendets behandling, uppstått om sättet att åvägabringa den öfverenskommelse, som de valberättigade ega att sig emellan träffa. De olika meningar, som derom yppat sig, äro för närvarande underställda K. M:ts pröfning. Den skyndsamhet, som blifvit ålagd de vederg börande, som fått förständigande att yttra si öfver de inkomna besvären, antyder väl att K. M:ts beslut i ämnet är att snart motse; men den för riksdagsmannavalens förrättande bestämda tid ligger redan så nära, att frågan. huruvida Stockholm skall kunna välja rik: dagsmän till instundande riksmöte numera beror helt och hållet på, hvilketdera af de ifrågasatta sätten för en öfverenskommelses träffande, som af K. M:t förklaras vara det rätta och lagliga. De båda stadsmyndigheter, som haft att yttra sig och besluta .om hvad som :skille vara det lagliga förfaringssättet för att komma till ett resultat då olika meningar yppade sig bland de valberättigade, dessa båda myndigheter, magistraten och öfverståthållaren, ha härom haft olika åsigter. Magistraten ansåg hvarje klass för sig böra afgifva sitt votum och samtliga klassernas vota derefter vägas mot hvarandra efter det röstetal som tillkom hvarje klass, dervid för de af magistraten :på eget bevåg konstituerade tvenne nya klasserna röstetalet faststäldes genom en beräkning, analog med den; som följts vid borgerskapets klassifikation. Och som magistraten icke tillät de med detta beslut missnöjde att underställa detsamma högre myndigheters pröfning annorlunda än i sammanhang med hufvudsaken, så har detta sätt att åvägabringa en öfverenskommelse redan blifvit af de valberättigade försökt. Det var på denna väg de valberättigade öfverenskommo att antaga komiterades förslag till valordning med lika rösträtt, samfälta val och 10 namn på hvarje valsedel. Vi ha för vår del alltid ansett den af magistraten anvisade väg för öfverenskommelses träffande icke vara grundlagsenlig, och vi kunna derföre icke Ro. att den skall blifva af K. M:t godkänd. Men som vi här föreg satt oss att taga i betraktande alla eventualiteter, vilja vi äfven antaga möjligheten att magistratens ifrågavarande beslut kunde blifva oodkändt. Hvad skulle då följden blifva ?:i I främsta rummet den, att öfverståthållaren finge till K. M:t öfverlemna den valordning, om hvilken de valberättigade redan öfverenskommit på den sålunda såsom laglig förklarade vägen. Kunde det väntas, att denna valordning vunne K. M:ts fastställelse, vore saken visserligen med största möjliga skyndsamhet bragt till ett lyckligt slut och hufvudstaden kunde redan om några veckor vara i besittning af en valordning, att i vederbörlig tid tillämpa. Men de åsigter regeringen uttalat i fråga om Örebroförslaget göra det mycket tvifvelaktigt, att hon ens af det kri tiska läge, hvari saken nu genom tidsutdrägt kommit, skall låta förmå sig att sanktionera en valofdning, fotad på de grunder, som den frågavarande. En återförvisning af ärendet, till ny behandling hos klasserna, vore således att vänta. Hvad tid en sådan behandling erfordrar, det känner man af erfarenhet, och det är icke mycken utsigt att till riksdagens början en ny öfverenskommelse på denna väg skulle hinna träffas, besvärshänvisningar lemnas och besvärstid utsättas, påminnelser afgifvas och remitteras till vederbörandes hörande m. m., enligt den kända marschen. Man komme alltså på denna väg, efter all sannolikhet, till.:den af magistraten befarade händelsen, att Stockholm, i saknad af tilllämplig valordning, blefve orepresenteradt vid riksdagen. Öfverstithållaren har deremot för sin del varit af den åsigt, att öfverenskommelse bör träftas af de valberättigade samfäldt, men, om dervid olika meningar uppstå, rösterna beräknas efter hvad hvar och en af de väljande, till staden eller dess allmänna behof skattar. Att öfverståtbållaren, för att kunna i grundlagen inlägga en sådan mening, tillåtit sig att ri dd dansa mmea: nhkehiingen mtra. ett ostar