STOCEHOLM den 1 Mars, Skall hufvudstaden kunna välja riksdagsmän i borgareståndet till instundande riksdag? : i Det torde få anses öfverflödigt att dagalägga vigten af den fråga, som vi här uppställt. En hvar har sig bekant, att hufyvudstaden eger att i borgareståndet insätta icke mindre än 10 representanter, att dessa 10 riksdagsmän vanligen utgöra en sjettedel ai hela antalet representanter i borgareståndet. att de oftast utgöra mer än en femtedel af åe på en gång mnärvarandes antal, och att det skulle möta stora, nästan oöfvervinneliga svårigheter vid utskottstillsättningen och för riksdagsärendenas behöriga gång, om det be-i dröfliga förhållande skulle inträffa, att hufvudstaden icke kunde i ståndet insätta sina 10 representanter. Möjligheten af riksdagsmannavals åvägabringande i Stockholm är således en fråga af högsta vigt för hela landet, och så väl regeringe:: som valmännen och alla de myndigheter; på hvilka. saken kan i större eller mindre mån bero, måste ha sig angeläget, att så skyndsamt som görligt är bringa valordningsfrågan till lösning, på det hinder icke må möta fö: valens anställande så tidigt, att hufvudstadens ombud kunna intaga sina platser i borgareståndet då riksdagstrumpeten kallar. Såsom man vet, har stadens magistrat uti sina till K. M:t ingifna underdåniga besvär antydt ett slags nödfallsutväg, som skulle kunna tillgripas för den händelse, att en ny valordning icke skulle hinna tillvägabringas på det i grundlagen föreskrifna sätt. Pr IVi ha för vår del uttalat den öfvertygelse. att den utväg, som majoriteten bland magigstratens herrar ledamöter föreslågit, är lägstridig, och enär vi städse trott och fortfarande tro, att allmänt väl icke främjas genom lagbrott, så ha vi ansett oss förpligtade att med skärpa uppträda mot ett förslag af så betänklig art som magistratens. Vi ha emellertid, enligt hvad vi i går nämde, mottagit en insänd uppsats, som söker försvara magistratens skrifvelse. Tacksamme mot insändaren, för det han bereder oss ett tillfälle ätt diskutera frågan med en på ett humant och sansadt sätt uppträdande motståndare, lemna vi först ordet åt honom. hvarefter vi skola söka något: närmare utveckla och motivera den åsigt, vi hysa om magistratens förslag, samt angifva den vwtväg. som enligt vårt förmenande är den enda. som lagligen kan leda till det åsyftade ändamålet, valens förrättande 1 behörig tid. Den insända uppsatsen lyder sålunda: Till Bedaktionen af Aftonbladet. Då insändaren är öfvertygad, att endast verkligt nit för upprätthållandet af grundlagens helgd föranledt Aftonbladets senaste framställningar angående behandlingen af valordningsfrågan för hufvudstaden, vågar. ins. förmoda, att redaktionen ej skall vägra införandet af följande: För att icke blifva missförstådd, anhåller ins. till:-en början få tillkännagifva, attinger kan mera uppriktigt än han önska, att Stockholm, hvars ofta öfverklagade brist på allmän anda säkerligen till stor del harsin grund i det klassväsende, som förlamat mångenoansträngning för nyttiga företag, måtte ju förr desto hellre kunna befrias från denna utväxt på sitt borgerliga samhälle. Lika uppriktigt medgifves äfven, att i välet emellan omröstning pr kapita och skattebeloppets bestämmande såsom grund för rösträttens utöfning, ins. obetingadt ger företrädet åt den förra, Hyad ins. deremot bestrider, är den tolkning af gruudlagen, att i fall hvarken någotdera af dessa eller något annat förslag till ny valordning kan på föreskrifvet sätt komma till stånd innan riksdagens. början. Stockholm då måste blifva orepresenteradt. emedan ett val ej bär skulle kunna ske på förut öfligt sätt. Grundlagens ordalydelse är denna: Valen skola ske inför vederbörande magistrat efter det å hvarje ort öfliga valsätt, deruti. dock ändring kan ega rum, då antingen någor stads valberättigade invånare, eller ock er eller flera klasser ibland dem om sådan ändring. öfverenskomma och konungen, efte vederböråndes hörande, finner skäl densamme fastställa. Något undantag stadgas icke för den ene eller andra staden, vare sig att dess valsätt förut varit af hvad slag som helst. Lager måste således gälla för dem alla, äfven för dem, som likt Stockholm hittills valt genom klassvis utsedda elektorer. Ja klassernas rätt och talan i sådana städer är till och med uttryckligen dem förbehållen genom den qvarstående föreskriften, att icke blott en stads valberättigade invånare i allmänhet, utan äfven en eller flera klasser ibland dem kunna öfverenskomma om ändring 1 valsättet till fastställelse af konungen, efter vederbörandes hörande. Således, om ändring i valsättet icke kan ega rum, vare sig att de valberättigade icke vilja öfverenskomma derom, eller konungen ej fast. ställer någon deras öfverenskommelse, så skali valet ske efter det förut å orten öfliga valsätt. Ty icke kän det vara Aftonbladets mening, att de städer, som bittills haft medel: bart : valsätt, skulle: genom den förändrade ly: delsen af. 14. S-riksdagsordningen hafva. blifvit stälda utom lagen, eller beröfvade möjligheten att, till dess ny valordning kan tillvägabringas, välja riksdagsmän i borgareståndet. En sådan mening står icke att förena med det ännu gällande stadgandet i 16.8, att