Aftonbladet – 28 februari 1859, sida 3

(DIULEL TOLJET.) En engelsk parlamenisledamots tankar om krigsfrågan och om franske kejsaren. Vid ett möte i Sheffield med sina kommittenter höll engelske parlamentsledamoten Roebuck ett tal, hvilket innehåller så bestämda och starka opinionsyttringar om karakteren af det bistånd som Frankrikes kejsare förmenas komma att gifva åt Italiens nationella emancipation, att det väl lönar möden särskilt meddela några utdrag deraf, sådant det refereras i The Times: Europa, sade den engelske statsmannen, står vid randen af ett krigsutbrott. Våra förbund borde öfverallt tillhöra frihetens sak (bifall.) En despot, hurusom helst han må hafva kommit till makten, bör af oss aldrig betraktas annat än såsom despot (hör, hör!) Med fransmännen såsom ett-folk böra vi alltid förblifva i förbund. Det är en tapper och stor nation; den har varit ett ledande ljus för menskligheten, såsom fallet äfven varit med oss, men den har icke gifvit menskligheten mönstret af en god styrelse. Vi hafva sett dess institutioner stympade och trampade under fötterna af en samvetslös despot. Han har ansträngt sig på allt sätt för att blifva allierad me: de tyranniska makterna iEuropa; och j kunnen vara säkra på, att den sägen som nu utskickas, att han vill bjelpa och bistå Italien, endast är en förevändning för att få öfversvämma detta ädla och stora land med sina pretorianer. Han har blott för afsigt att få plantera de franska örnarne i stället för de österrikiska. Jag sätter ingen lit till en man, som har meneden på sin tunga bifall.) Jag har i Cherbourg sett denne man stiga ombord på vår ädla drottnings fartyg; och när jag varseblef huru hans menediska läppar vidrörde hennes obefläckade kind, så svällde mitt hjerta af harm vid tanken på att denna beliga och goda varelse skulle så nedsmutsas genom en kyss af en trolös despot (omätligt bifall och buller.) Det som jag då såg var en symbol af Englands belägenhet. England är stort, emedan det är hederligt (hör, hör!) Men varen förvissade derom, vi kunna icke sluta någon allians med lågheten; utan att.den äfven kommer att klibba fast vid oss. Jag säger er det utan tvekan: hellre än att vara aktift allierad med en sådan tyrann som Louis Napoleon, ville jag utan betänkande bryta med honom thör!) Ergland-ensamt kan bjuda spetsen åt hela hans vrede och makt; men j bören understödja er regering i en sådan stor rörelse. Om j det gören, så skola vi ej hafva något att frukta för, nej icke om hela verlden reste sig emot oss. Vi hafva ansett skäl att återgifva detta yttrande af mr Roebuck egentligen: derföre : att det helt och hållet sammanstämmer med de egentliga italienska patrioternas mening och med vensterns i Turinska deputeradekammaren, hvilka anse någon för Italiens framtid och Österrikes fördrifvande verksam rörelse ej kunna uppstå utan genom en insurrektion, som skulle hafva till syftemål ett enda italienskt rike med Rom till hufvudstad. Detta parti anser grefve Cavour vara vilseförd i sin politik. Konung Victor Emanuel, ledd af ett förstoringsbegär och ärelystnad vida mer än af kärlek till Italiens frihet, tror att ett förbund mellan Sardinien och Frankrike blott skall leda till ett nytt slafveri under Frankrikes militärdespotism, värre än det nuvarande österrikiska, kanske med påföljd ai den konstitutionella styrelseformens upphäfvande i sjelfva Piemont. an