måste jag tänka på min-revolution, och Åke tänkte visst på mina små fina snörkängor, ty icke kunde jag annat märka än att hans ögon slutligen stannade der. s Men vi fingo emellertid icke tiga alltjemt, om något skulle blifva uträttadt — ochy gå bur det ville, jag måste ha honom att tala. Jag är så tröttlo sade. jag — förstås att jag icke alls var trött, men jag insåg fördelen af att sitta under den tilltänkta förklaringen. Min kära man anade naturligtvis icke det ringaste. Huru kunde -han : också tänka på något så himmelskriande som att jag skulle bryta den tystnad jag i fyra månader pligtskyldigast iakttagit! Se här, Emilia lilla, är en rätt beqväm sten... och här har jag en annan bredvid passabel åt mig;.... Hur gudomligt synes ej vattnet i eftermiddag — se de röda strimmorna, som glänsa mot skäret derboörta! Ja, denna vackra augustieftermiddag, svarade jag, påminner mig om en. likadan under vårt vistande på fiskläget. Hvarföre skall. du tänka på den tiden ? Och hvarföre skulle jag icke tänka på den — den var ju ingången till vårt verkliga äktenskap, då. du: alltid kallade mig kära barn. Med en färgskiftning frågade han: , Kallar jag dig icke så numera ? Nej, aldrig! Jag här ej tänkt derpå.n .Men jay har gjort det i stället, sade jag Frummnde, och nu är jag så Dare a er dig upprepa det, så får jag höra hur det fåtenlan ! ig t Ah nej — jag har , vant mig af dermed utan bemödande, emedan du icke tyckte om det. Nu vill jag icke åter -vänja.: mig -deryvid.