Aftonbladet – 25 februari 1859, sida 1

ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN). ROMAN EMILIE CARLEN. 50 KAPITLET. Utgången af Holts frieri. Omkring två timmar efter scenerna vid sjöstranden gick Holt, i en städad och passande sinnösrörelse, fram och åter öfver sitt kam marböolf, medan Moss, sittande i soffan, tankspridd knäppte slaget på sin rock upp och ned, emellan det han lät fingrarne trumma af och an på bordskifvan. SNej, nej, och tusen gånger nej, farbror — detta. är. för mycket! Misskänd af den, hvars aktning var mig dyrbarare än alla andras! Jag. upprepar att farbrors bref har förkrossat mig.. En ung mans bana låg förhoppningsfull och blomstrande framför farbror, Hvad skedde då? Jo, farbror trampade på den med sin fot, och det var liksom allt sönderfallit omkring mig på en gång. Jerara: dig då icke så för djefligt! Supponerar du icke anser mig nog dum att inbilla mig det du lider af kärleksqval. Dessutom har jag ju kommit hit för att se till hvad som kan uträttas. Du anstår mig i somt, men icke i allt. O, käraste farbror, dessa ord äro för mig som ett lifselixir! Jag börjar åter andas, jag börjar lefva, jag börjar se min sol uppgå. Och tro mig, farbror, jag skall göra farbrors hus ochnamn full heder — det är ord sagda icke i ögönbliekets hänförelse, utan med mognad eftertanke., : ) Se A. B. n::g 1—46.