Aftonbladet – 24 februari 1859, sida 2

af sjukvården åt de trupper, som under året kunde komma att på Gotland förläggas, ut görande 2950 man, låta, der så nödigt pröfvades, uppföra baracker för de sjukas inrymmande. Militärbefälhafvaren (numera lyckligen retirerade landshöfdingen af Dalström) tyckes ha föreställt sig att Aela sjukpersonalen skulle komma att samlas på ett enda ställe, ty han lät uppgörafritning till en byggnad af-sten så stor, att vid den 8 April förrättad entreprenadauktion något lägre anbud icke inkom, än ett af handlanden F. W. Grubb å 6500 rdr bko. Arbetet skulle vara färdigt den 20 Maj. Militärbefälhafvaren rapporterade utgången af sitt värf till K. M:t, men erhöll till svar derå från chefen för landtförsvarsdepartementet en den 19 April daterad kunglig befallning att emedan ett så stort sjukbus som det ifrågavarande icke vore behöfligt?. så skulle byggnåden helt och hållet inställas. Men handlanden Grubb hade erhållit ett förskott af 2166 rdr 32 sk. bko, och det behöll han som god pris, i följd af 4 Si det med bonom afslutade: kontrakt. Det var regeringens fel, att icke ha gifvit föreskrift om sjukhusets storlek, och militärbefälhafvarens att ha saknat eget omdöme 1 detta afseende. — Generalkrigskommissariatet ger på anmärkningen det svaret att det dock var en vinst för staten att slippa gifva ut 6500 bko för ett hus, hvaraf den icke skulle haft något gagn. Också en tröst för förlusten af 3250 rdr rmt! När så fromma sifferkarlar, som de senaste revisorerna kommit fram med denna och några andra små anmärkningar, så få dessa anmärkningar en särdeles betydelse. Vid kaärta-sigillata-uppbörden anmärka revisorerna att den provision af 2 procent är för hög, som landskamrerarne och landträntmästarne i länen erhålla för sitt bestyr med det stämplade papperets mottagande och utlemnande till försäljningsmännen samt de inflytande försäljningsmedlens redovisning. Denna provision är vid regleringen af ofvannämde tjenstemäns löner i stat beräknad till 17.934 rår 23 sk. 9 rst, men bar utgått med 29,295 rdr 23 sk. 9 rst. Revisoretna föreslå i anledning häraf ständerna att nedsätta provisionen. —Försäljningsmännen erhålla i städerna 4 och i landsorten 5 procent af försäljningsbeloppet. Statens nettobehållning för 1856 utgjorde 932,246 rdr och: omkostnaderna 1215479 rdr. Uppbördskostnaden för en af de allra lättsköttaste skattetitlarne har således uppgått till. mer än tretton procent, oberäknadt det ganska betydliga värdet af portofriheten vid kartornas försändning till landsorten och oberäknadt kostnaden för -statskontorets bestyr med hufvudredovisningen. Vid dessa tretton procent hafvå revisorerna icke fästat sig, men deremot ha de funnit 2 procents kommission vara för mycket betaldt åt handelsbuset Charles Tottie son i London för under åren 1855 och 1856 verkstälda utbetalningar för effekter till svenska jernvägarne. Till svar bhärå har öfverste Erieson upplyst, att det nämda huset för dessa 2 procent gör beställningarne, tillser att de blifva effektuerade i behörig tid, ombestyr effekternas fortskaffande till hamn, befraktar fartyg, ombestyr aflastningen och slutligen uppbär betalningen i Stockholm; hvarigenom svenska statsverket besparas alla omkostnader för vexelprovision Mm. m. samt all risk; hvaremot huset icke undgått förlust på dåliga vexlar. Huset har också förklarat, att det hellre än att nedsätta kommissionen vill afstå från agenturen, ehuru denna på 2 år inbringat brutto 25,785 rdr bko. En vid förra riksdagen afhandlad fråga kommer här ånyo å bane, nemligen om de under : krigskollegii förvaltning stående fonders — 3 millioner rdr bko — öfverlemnande till riksgäldskontoret, mot anvisande å statsverket af ett räntan motsvarande belopp. Saken förklaras ännu icke vara nog utredd och hänskjutes till ständerna. Generalpoststyrelsen får af revisorerna uppbära alla de anmärkningar, som -tidningarne under flera år framstält. De förtjena ett allmännare bekantgörande, hvarmed Aftonbladet icke torde dröja. Den långsamt mognande öfvertygelsen hos regeringen uppenbarar sig deruti, att på EK. M:ts pröfning ännu är beroende ett den 30 Juni 1843 af statskontoret ingifvet förslag till nytt reglemente för myntoch kontrollverken. Senfärdigheten är af flera föregående revisorer anmärkt; men det har verkat som att slå vatten på gåsen. Hur betänkligt det är att bevilja regeringen förslagsanslag Visar sig deraf, att under 1856 förslagsanslaget för furageringen af artilleriets och vwvärfvade kavalleriets hästar öfverskridits med 147,910 rdr, anslaget till bevä ringsmanskapets vapenöfningar med 50,170 rdr och anslaget för reseoch traktamentsersättningar med nära fyradubbla beloppet. Garnisonssjukbusets utgifter år 1856 ha stigit till 69,172 rdr. Underhållsdagarne, derunder de sjuke njutit vård och spisning, hafva utgjort 63,360 rdr. Kostnaden för hvarje dag utgör således 1 rdr 6 sk. rgd. Underhållskostnaden vid Danviks hospital uppgifves deremot hafva uppgått till ej mer än 19 sk. 5 1st bko pr dag. Revisorerna hafva icke märkt, eller åtminstone icke anmärkt denha stora skilnad. Såsom ett bidrag till stätsverkets statistik Har revisionsberättelsen ett stort intresse. Men den vid revisionen anstälde sekreteraren, som uppsatt berättelsen, och kamreraren, som ansvårar för de deri intagna siffrors och tabellers riktighet, kunde nog Ha gjort sin sak lika bra utan några dyra revisorer Statsrevisionerna, sådana de, emot grundlagsstiftarnes mening, varit på de senare åren, Han gjorde det dock under första förevändning han fick tag uti. vr