Aftonbladet – 24 februari 1859, sida 2

Och i den rent af jordiska feber, hvari du nu befinner dig, bör det vara dig nog att veta det ingen mensklig makt förmår skilja 088... . Och härmed, bjuder jag ig nu farväl tills i afton, ty jag behöfver vara hemma och tänka lite i ro, innan -pappa kommer: Icke skall du tala om att lemna mig ännu, min Majken! På den här strandvägen gå vi så ostörda — låt mig derföre få fråga dig en sak. Fråga hvad du vill! Jag tror mest att jag kan gifva dig än en qvart. Då önskar jag att du, min väna och sköna mö, ville uppenbara för mig hemligheten af din karakter! Hvilken hemlighet då, min Gudmar? Jo, du förekommer ofta, eller rättare oftast, så riktigt inne i det välsignade goda ech glada hvardagslifvet.. du -är så kraftfull och bestämd till Tynnet, så modig till bjertat, så skarpsionig i allt, som till! ör det: kalla. förnuftet, att jag ej förstår böru -hos dig så högt, djupt och postiskt blifvit utbildade dessa ider, hvilka sammanbinda oss stoftvarelser med den verld och den tid, som vi blott kunna ana. Efter du nödvändigt vill återtaga detta ämne, så skall jag säga dig, min Gudmar, att. det af dig är ett fullkomligt misstag, dig ganska ovärdigt; att tro det en kraftfull menniska, hvars friska sinnen äro mottagliga för det menskliga lifvets alla fordringar och pligter, som, med ett ord, känner, älskar och lefver deri från början till slut, icke skall ega högre behof, högre utsigter än som fullt tillfredsställas af det, hvaraf hön i det yttre lifvet är omgifven. Midt under ett ansvarsfullt göromål eller midt under ett verldsligt nöje kan ju din själ träffas af en skön anblick, en skön handling, ja af blott en skön tanke eller känsla, och går icke du ändå i den jemna mekaniska gången af det yttre göromålet :el