Aftonbladet – 23 februari 1859, sida 1

låg bredvid henne öppen för att ombindas med silke ....Hon hade dock, innan detta medhunnits, blifvit utkallad... Ja, nu såg hon det klart i minnets spegel: hon hade gått ut — och medan hon varit frånvarande, måtte någon ha passerat genom rummet och gjort denna stöld. Och hvem annan än Holt... aldrig Oddjers. Hon stod der nu med locken i sin hand, fördjupad i dess hemliga historia, då Majken inträdde. . Beröm mig ej för det jag kommer så tidigt! sade denna med sin lifliga raska röst. Min Gudmar är ej hemma förrän i morgon. Och hur mycket det än gladde mig att åter höra farbrors gamla historier, längtade jag likväl för mycket efter dig att dröja utan mäktigare skäl...... Men hur i Guds namn är det — hvad har händt? Och hvad ser du för märkvärdigt i den der hårlocken ... Är det icke din egen? Jo, visst — gissa hvarifrån den komrnder...... Men först: hvarföre är icke Thorborg med? Kära du, anse icke löjligt, om jag säger dig att någon var sjuk borta i kapellgården, någon, som fordrar trägen eftersyn, nemligen gumsen, allas gunstling. Farbror suckade melJan hvarje uppehåll han gjorde i sina historier: Du skall få se att gumsen aldrig mer kommer på sommarhöjet! Och summan var att både Vivika och Thorborg hade full sysselsättning. Men i morgon bittida kommer Thorborg ... Och nu, min vän, sedan du fått min förklaring, väntar jag på din. Den torde angå något vigtigare än en gumses . sjukdom! svarade Emilia med förtrytelse. Mid bästa Emilia, vi måste se vissa saker ur en vidsträcktare synpunkt än: de vid det första inskränktare ögonkastet tyckas förtjena. Ett djur är visserligen blott ett djur; men utom det att det tillhö: den stora skapelsen liksom vi, kan det vara i den grad kärt för den, somseger det, att förlusten af detsamma blefve af djup inverkan och lång inverkan på lynnet ... Hvad nu särskilt beträffar gumsen;