ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN). ROMAN od AR i EMILIE CARLEN, Nåväl, mamma, förklara detta mysterium bad Måjken, då hon och modreni kommit öfverpå andra sidan. Men huru kän det förklaras? Vi rysa och gråta äfven vr för den unge främlingen, som skulle finna? sin bane på våra stränder, men huru olika ettrycker gig ej vårt deltagande mot bennesio Så visst Gud hör hvad jag säger dig, mitt barn, bör du i ditt hjerta afbedja dina misstankar! Tror du att en brottslig kärlek, äfven i häftigheten af den första smärtan, bryter ut i så högljudd storm? Och är det den brottsliga hustrun som åtrår sin makes närvard på ett så omisskänligt allvarligt sätt? Nej, någonting har föregått — det vill jag fullkomligt tro — mellan kapten Oddjers och hans unga värdinna, men lika fullkomligt: är jag öfvertygad att detta något ej varit sådant att det icke kunnat ses af Dens ögon, som vakar öfverallt och öfver alla.n Mammas milda förebråelser och klara ord verka välgörande på mitt hjerta. Men ändå känner jag mig icke riktigt väl i den tanken, att ord varit vexlade dem emellan, som: kanhända inneburit något förnärmande för hennes make,, Och hvarföre skulle just det ha varit händelsen? De ha snarare kunnat vara sådana att hans hustru utan rodnad och i fullaste förtroende kan omtala dem för honom, Majken skakadespå hufvudet. ; Stackars barn; återtog fru Moss, hon är en främling härl. Misstrodd af sin. man och sinsvän, skall hon åtminstone finna en mor, som förstår att den. feberström, hvilken nu sjuder-i bennes ådror, blir en afledare för hennes oroliga: blod. Och då detta lagt sig, få vi nog sesatt hon har ingenting annat. att förebrå. sig än ungdoms-oförmåga att lägga band på -de lifliga, men. oskyldiga intrycken.p Mamma är mitt ideal af klokhetoch godhet — men :hvad. kan en främmande. man få lofiatt säga.en annan mans hustru, det vill jag wvetådn, Se A. B. us 142