Aftonbladet – 21 februari 1859, sida 2

. Dessutom, tillade Holt, åker man rätt -beqvämt i bredslädan. Det vet han-af gammalt, sedan han hade. det nöjet att kuska fru Hjelm till kapellgården, och ......n Nej, hör — hvad är det här ? afbröt Majken, som stod vid fönstret. Hvilket häftigt körande ...... Nog är det Petter som kommer, men han bar icke herr Hjelms häst. Jag skall springa ut, sade Holt, och höra åt hvad det kan vara för besynnerligheter å färde. Ingen annan rörde sig ur stället. Men Holt dröjde så länge att Hjelm blef förvånad och skulle gå efter, då just ett bud inkom och bad honom och herr Moss stiga ut. Hvem känner ej dessa budskap så hemlighetsfulla och dessa budbärare med bleka kinder, hyilka liksom bära i handen en redan anad olycka! Och hvem har ej darrat under de frossbrytningar, som häraf uppstått! Alla sprungo upp, utom Emilia, som kände sig fullkömligt förlamad, Hvad är det? Hvad har händt? ropade man om hvarandra. Men Majken vände vid dörren och kom tillbaka till sin unga gäst. Käraste vän, sade hon, beherrskande sin egen förskräckelse, hvad helst det är, så låt det ej. för starkt inverka på dig! Om du kunde tänka fullt klart, så skulle jag tillägga: Din man har hela dagen följt dig med uppmärksam blick hb Min man... min man — hvåd menar du? Icke: behöfver jag frukta min mans blick, då det gäller... gäller,.... I detsamma ljöd utifrån utropet: Mördad — han är mördadb, Öch i sekunden sjönk Emilia, utan ett ljud, afsvimmad ned emot soffan