Aftonbladet – 21 februari 1859, sida 2

Article Image
5 el I detta hänseende. Fredsvännerna ha naturligtvis fästat sina förhoppningar vid den beramade konferensen i Paris, under förutsättning, att de der sammanträdande fullmäktige omöjligen skulle kunna lemna ur sigte den fråga, som i detta ögonblick närmast sysselsätter Europa och dess regeringar. Men dels vet man att Österrike på det bestämdaste sätt satt sig deremot, och enligt telegrafunderrättelse har denna vägran blifvit understödd af England och Preussen, dels är det ganska osäkert, huruvida en diskussion öfver den italienska frågan på konferensen skulle leda till en fredlig lösning, enär en debatt emellan de båda parterna under närvarande förhållanden snarare kunde föranleda ett ytterligare aflägsnande än ett närmande. Emellertid säges franska regeringen vara sysselsatt med : utarbetandet af ett memorandum; hvaruti hon vill framlägga sina besvär i afseende på Italien, och hvilket lärer vara mycket positivt i sina slutföljder. Man lärer deruti på nytt ådagalägga :vådorna af det nuvarande tillståndet, samt fordra en öppen förklaring, allt under åberopande af den i kejsarens tal: gifna förklaring, att ehuru Frankrike vill freden, så är det långt ifrån att frukta kriget. Frankrike fortsätter under tiden sina rustningar med mycken ifver. I de södra departementerna samlas på krigsministerns befallning stora förråder, och det berättas, att general Mac Mahon erhållit order att hålla en ytterligare division färdig att atsegla till Frankrike, dit redan divisionen Renaud afgått. Morning Advertisers pariserkorrespondent meddelar, att grefve Cavours cirkulär väckt ett fördelaktigt inttyck hos alla dem, som hysa sympatier för Italien och önska ett slut på det österrikiska förtrycket i detta land. Huru delade åsigterna än äro öfver lämpligheten af att börja ett krig för att skydda lombarderna emot deras förtryckare, så kan det ej vara mer än en tanke om förträffligheten af den sardinske ministerns argumenter och moderationen i hans språk. Äfven hans tal i kammaren, ehuru hållet i en mindre moderat ton, har ådragit sig mycken uppmärksamhet. Blotta genomläsandet af nämde tal är egnadt att undanrödja fördomarne. hos mången, som anser ett krig nu icke ha annat ändamål än. att tillfredsställa den sardinske och franske: monarkens mycker. : Frankrikes mest framstående politiska personligheter, Guizot, Thiers, Berryer, Montalembert m. fl., sägas anse kriget oundvikligt. Österrike samlär å sin sida alla sina stridskrafter och har redan afslutät en offoch defensivallians med Bayern och Nassau (!). I Tuilerierna har fredspattiet hittills icke lyckats göra sina åsigter gällande. Kejsarens sympatier visa sig omisskänneligen luta åt krigspartiets sida. Den rapport han af prefekterna infordrat rörande opinionerna i landet öfver denna fråga, och som utfallit i fredens intresse, har väckt hans missnöje, och han påstås ha yttrat tvifvel, huruvida den vore tillförlitlig, Opinionen emot kriget lärer emellertid verkligen vara enhällig inom handelsklassen och manufakturidkäre, men inskränker sig inom dessa klasser. Under det de flesta tyska blad med den yttersta ifver omfatta Österrikes parti, förklarar ett Hamburgerblad, Freischitz; öppet sin tillfredsställelse öfverCavours cirkulär. ;Sardiniska regeringen, yttrar nämnde tidning, ådagalägger härigenom, att den ganska väl inser de vådor, som för henne kunde uppkotima af ett krig med Österrike och att hon derföre noga tager sig tillvara att följa den eröfrings-. politik mån pådiktåt henne. Men å andra sidan påstår hon sin rätt att skydda Italiens genom Österrike hotade nationälrättigheter, och vill icke undandraga sig en kamp för dessa. Det är just om dessa rättigheters erkännande och ordnande i förhållande till Österrike, sort det nu är fråga, och det tillkommer sistnämde makt att inför Europa förklara, huruvida den vill öfva: rättvisa emot Italien och afstå ifrån sitt hittills der följda regeringssystem, eller om den vill: låta såken komma derhän att följden blir uppresningar, i hvilka Sardinien och Frankrike :genåstoskulle blanda sig, under förklaring att sålunda vilja förhindra Österrike att: ytterligare utbreda-sitt herravälde. res Os EE Pasttidningen smaddalar . fällanda Rony

21 februari 1859, sida 2

Thumbnail