Aftonbladet – 18 februari 1859, sida 3

Article Image
dem ett dubbelt intryck. LANDTBRUK, Hvitbetbladens halt af oxalsyra, Till Redaktionen åf Aftonbladet. I kongl. Tåndtbruksakademiens sista sammankomst har jag haft äran redogöra för hvitbetbladens halt åf ozalsyra; jag ber ätt få gifva detta anförande en större publicitet, emedan derigenom praktiska försök torde kunna föranledas. På den betydliga mängd af oxalsyra, som finnes i hvitbetornas blad, hade jag för flera år sedan blifvit uppmärksam vid en generel analys af bladens organiska beståndsdelar, hvarvid jag ville utröna de syror, som mätta bladens ofantliga myckenheter af alkalier och alkaliska jordarter. De blad, .som stå i nedersta bladkransen af den utvecklade hvitbetan, lemna i torkadt och vattenfritt tillstånd ända öfver 30 procent aska, hvaraf ungefär hälften utgöres utaf kolsyrade alkalier och alkaliska jordsalter. Hela denna mängd askbeståndsdelar är i de gröna bladen mättad med. organiska syror, ty safven reagerar icke blott ej basiskt, utan tvärtom Syrligt. Hvilka äro då dessa syror? Den företagna qvalitativa anälysen lät mig förmoda att det måste vara hufvudsakligen oxälsyra. Som nu vidare bladens askhält aftar i mån de närma sig fruktifikationsorganerna eller, hyad som är detsamma, i mån de finnas i högre bladkransar,. så kunde äfven förmodas att halten. på oxalsyra är ringare i senare vuxna blad. Min för detta assistent hr Mittepzwey har baft godheten fortsätta mina genom flyttning afbrutna undersökningar om hvitbetornas vegetationsförhållanden och utföra qvantitativa analyser med afseende på oxalsyra. Det sakrika arbetet, för hvilket jag i korthet redogjort i kgl. vetenskapsakademien, bekräftar med afseende på bladens halt. af vatten, askbeståndsdelar och chlor, -resultaterna af mina förut: gjorda undersökningar; jag håller mig här endast vid oxalsyran, och om jag betecknar bladen. af den nedersta blad: kransen med ner 1, bladen af den deröfver följande med n:r 2 0. s. v. samt slätligen-toppbladen medaner 7, så funnos i 100-delar torr bladsubstans följande mängder oxalsyra (C, O;): i Dr 1 11,0 procen 2 ..9,6 3. GL on 4: 5,3 5. 4,6 6. 47 TT... 1,8 De gröna bladen innehålla en tredjedel af dessa mängder löst i safven, således i förening med allalier; två tredjedelar äro olöste och sannolikt förenade med kalk eller talkjord Ingen skall neka att det är för växtfysiologien intressanta iakttagelser; men äfven det präktiska jordbruket kan hafva gagn. utaf dem, ty oxalsyra är ett skarpt gift. Jordbrukaren känter redan genom: egen erfarenhet den verkan af bvitbetornas först skördade blad, att de hos nötkreaturen: gifva anledning till starka diarr6er. Man har. förklarat denna verkan såsom en följdsantingen af bladens betydliga vattenhalt, hvilken uppgår till 90 procent och deröfver, eller också af deras för foderämnen ovanliga halt på mineralsalter; men jag tror, att. verkan bör tillskrifvas förtärandet af, så -stora. qvantiteter: oxalsyra; att de kunna uppgå till mer än 4 I surt oxalsyradt kali (KHC,0O,-2HO) per lispund torr bladsubstans. Visserligen äro två tredjedelar deraf närvarande i ganska svårlöst tillstånd såsom oxalsyrade jordsalter, men äfven en tredjedel är en bra stor mängd gift. Är nu så händelsen, att de först skördade hvitbetbladen ;äro ett så dåligt foder för oxalsyrans skull, så är gifvet att -äfven insaltningen. af dem ej kan förhöja deras. fodervärde; såframt icke bladen: för delas på en längre tidrymd och fodras i starkare utblandninog med torrfoder, gröpe, potatis 8:, hvar igenom den giftiga verkan mera undanskymmesän tillintetgöres; så synes det af praktiska jordbrukare flerfaldigt förnyade och efterföljda rådet fullt rättfärdigadt, att begagna hvitbetornas först vuxna blad såsom gröngödsling, så länge intet medel finnes att motverka oxalsyran. Ett sådant medel borde ett lösligt kalksalt vara. Visserligen har jag ingen erfarenhet om, huruvida oxalsyrad Kälk eller magnesia löses i kreaturens svagt sura magsaft; meh sannolikt är lösligheten, ganska ringa och, om all oxalsyra fanns inämda föreningar, så skulle kanske hyitbetbladen ej visa så föga fodervärde. Åtminstone tål: min förutsättning pröfvas genom ett försök. z å Det enklaste sättet att förvandla bladeas oxalsyrade alkalier i kalksalt. torde vara det, att man gör surkål utaf bladen medcinblandning af !;, å 1 proc. krita, d. v. s. kolsyrad kalk, som kommer under syrningen att bilda. mjölksyrad kalk och derefter omsätta sig: med oxalsyradt alkal,till mjölksyradt alkali och sväårlöst oxalsyrad kalk.. Ett annat sätt vore det att mätta sur drank med krita och fodra gemensamt medshyitbetblad. Möjligtvis kunde på så sätt hvitbetbladen i ordets rätta mening först tillgodogöras ikreaturens matsmältningsprocess; det är tidssmog.att de komma efteråt till gödselhögen och derifrån om igen till sädesåkern. De vanliga syrarterna, äfven:harsyran, som innehålla samma. oxalsyra, kunde, behandlade på samma sätt, lemna. ett försvarligt foderämne. Behöfsg för e:tsblifvande försök ytterligare upplysningar, så skall jag med största nöje, så vidt..det står i min. förmåga, försöka hjelpa, men anhåller med samma att få del af de-anstälda försökens Tesultater. Z Å Stockholm den 16 Februåri 1859. Alexander Miller. — Då i referatet öfver k. landtbruksakademiens sista sammankomst det yttrande jag der-afgaf rörande svensk bränntoff icke är fullständigt återgifvet, tager jag mig friheten lemna nedanstående; såsom hufvudinnekållet af nämde yttrande Om man jemför. god svensk bränntorf, t. ex. den sistlidne höst från Gotland hitkomne torfven, likaledet torfven från Rådanefors, Lessjöfors, Åkers bruk m. fl .med dew bäst tillredda utländska från Oldenburg ochs till. och .. med Challetons, så behöfver man ej blygas för svensk företagsamhet och skieklighet. Deremot anses här i allmänhet den rena, oförmultnade hvitmöossän; Hvåraf Sverges flesta och vidsträcktaste mossar bestå, vara nästan oduglig till bränntorfsberedning. Så vidt jag vet är nu bränn: torffåbrikationen i Bayerska Haäspelmoor hufvudsakligeh grundad på sådan hvitmössa; i senåre tider bar man; enligt tidviögs-underrättelser, börjat kondensera den, genom. väldiga hydrauliska presPEEL SU FU

18 februari 1859, sida 3

Thumbnail