enom här bifogade kungörelse i Stockholms agblad offentliggjorda utslag, hvarigenom, ppå ätskillige husegares hos öfverståthållarembetet anförda besvär emot magistratens beandling af frågan om sättet att bestämma en rdningsstadga för riksdagsmannaval, denna råga blifvit, med undanrödjande af magistrans, beslut, till magistraten återförvisad, att, som öfverståthållareembetet kallar det, denamma: ånyo företaga och dermed lagligen örfara. Det är isynherhet en del af de skäl, med öd af hvilka öfverståthållareembetet ledt sig ll detta beslut, samt den föreskrift om grundgens rätta mening i 14 2 mom. riksdagsrdningen, bemälde, embete. tilltrott sig kunna neddela magistraten till efterrättelse, som, vi nderdånigst : anhålla måtte, efter. verkstäld ranskning, af Eders Kongl. Maj:t underkänas, såsom icke allenast oriktiga, utan också imnefattande en förklaring af eller tillägg till rundlag utöfver och på sidan om dess ordaydelse, hvilken det icke. tillkommer någon anan än statsmakterna sjelfva att gifva, eller om, derest vid.stridiga meningar en ty ning töfver uttrycklig föreskrift nödvändigt måste ke, åtminstone icke lärer kunna vinna stadästelse af någon annan än Eders Kongl. Maj:t jelf i egenskap af representant af högsta donaremakten. Af handlingarne och inledningen till öfvertåthållareembetets utslag lärer Eders Kongl. Maj:t täckas i nåder inhemta de åtgärder, som lifvit vidtagna med afseende på en valordings tillvägabringabringande intill dess bevär hos öfverstålhållareembetet anfördes; och let skulle således endast bidraga tll onödig ridlyftighet att här upprepa innehållet deraf. wvarföre undertecknade i stället omedelbart fvergå till granskning af öfverståthållareemvetets grunder för sitt beslut. Den förnämsta häribland och som hufvudakligen synes föranledt återförvisningen, betår i den slutsats, som öfverståthållareembetet lrager af det vid senaste riksdag tillkomna ) mom. af 14 S riksdagsordningen. Öfverståthållareembetet säger nemligen att af detta moments stadgande, att i fråga om ändring if valordning i sted, der valen omedelbart förrättats, de valberättigades röster skola beräknas efter hvad hvar och en af dem till staden ell r dess allmänna behof skattar, icke må, såsom det heter, emot ordalydelsenidragas den slutsats, att detsamma innefattar förbud emot beräknande, efter nu omförmälda gränd, af de vValberättigades röster i stad, der valen förut medelbart förrättats, men det medelbara omröstningssättet upphört att vara gällande,. — Emot denna uppfattning af rundlägend mening. lärer icke heller, någonting vara att erinra. Men helt annat är, såsom Ers M:t sjelf värdes finna, då öfverståthållareembetet omedelbart häraf drager föl jande sjelfgjorda och, enligt vår mening, på intet sätt med. grundlagens ordalydelse sammanhängande eller deraf föranledda slutsats: Att omedelbar omröstning efter skatt till staden eller dess aidlmänna. behof utyör det endo af riksdagsordningen erkända sätt, en!igt hvilket, i fråga om antagande af ny valordning för Stockholm, . derest skiljaktiga meningar hos de valberätttigade yppas, öfverenskommelse den emellan kan lagligen tillvägabringas. Vi hafva dristat oss kalla denna åt magi straten lemnade fingervisning en tolkning elle; förklaring af grundlagen utöfver och på sidan om dess ordalydelse, och gå nu att bevisc detta påstående. Andra momentet af 14:de S riksdagsordningen innehåller, att ändring. af det å en or öfliga valsätt kan ega rum, då antingen någor stads valberätrigade invånare, eller ock en elle flera klasser bland dem om sådan ändring öf verenskomma. Det är ifrån de olika meningarna om och försöken att tyda denna punkt som alla svå righeterna att kunna tillvägabringa en valord ning för Stockholms stad hittills måste här ledas. Sedan nemligen de valberättigade blif: vit af magistraten sammankallade och vid de första sammanträdet beslutat att magistrater skulle låta upprätta en förteckning på alle hufvudstadens, vare sig i egenskap af idkare af borgerlig näring eller af husegare, valberättigade invånare, och dessa derefter genom omröstning utvalt komiterade, åt hvilka det upp: drogs att inkomma med ett förslag till sättet at välja riksdagsmän; så tilldrog sig vid det tredje sammanträdet, att när skiljaktiga meningar yppades om ett af komiterades förslag, nemligen att de valberättigade skulle vid de blifvande riksdagsmannavalen ega lika röster, så framträdde en af de närvarande med det sannolikt ännu aldrig vid någon rådplägning eller inom någon OR godkända påståendet, att enär icke alla de valberättigade enhälligt vore ense om antagande af det förslag komiterade afgifvit, utan omröstning kom i fråga, så kunde grundlagens för tillvägabringande af ändring förutsatta vilkor af öfverenskommelse här icke anses uppfylldt, och att allt besluts tillvägabringande medelst omröstning vore grundlagsstridigt; bvarföre det yrkades, att frågan skulle förvisås till klassernas behandling, på det att de måtte öfverenskomma, när sådant ej kunnat ske bland de valberättigade tillsammans; hvilken åsigt också efter öfverläggning godkändes af magistratens pluralitet. : Å denna tolkning lemnar dock grundlagen sjelf, enligt vår öfvertygelse, den bästa vederläggningen, såvida vanligt och vedertaget språkbruk får tillämpas. När nemligen grundlagen säger att ändring i valsätt kan ega rum, då antingen de valberättigade eller en eller flera klasser derom öfverenskomma, så måste häraf följa, att sådan Nn rn ess amsskonatet ut