Aftonbladet – 14 februari 1859, sida 3

Article Image
värdigt att förtälja. Den torde icke ens hafva medfört några betänkligare oordningar, som kunde hafva påkallat den nyinrättade, eller, om man så vill, nyförstärkta polisens mellankomst, hvilket må anses lyckligt för densamma, då den, om man får tro hvad som ullmänt glunkas, ännu känner sig för litet varm i kläderna för att vid mera kritiska tillfällen uppträda med behöflig kraft och .skicklighet. Men institutionen är, huru man än betraktar den, på sätt och vis ny, så att man icke ännu är berättigad att fälla ctt hårdare omdöme om densamma. Bland de scnaste dagarnes märkligare, här timade, men med marknaden föga sammanhang egande händelser måste Jag särskilt omnämna det i tisdags härstädes bållna jernvägsmötet, ehuru jag kvarken har tid eller förmåga att, såsom sig bör, skildra denna för orten vigtiga och för den på en gång sakrika och : grundliga: samt i formelt afseende lyckade och glänsande diskussionen, i hög grad vigtiga sammankomst, hvarföre jag ock tager mig friheten hänvisa till de detaljerade redogörelser. som dels redan börjat meddelas, dels oförtöfvadt torde komma att fertsättas i stadens båda tidningar. Hvad särskilt beträffar universitetet, fråu hvilket Aftoubladets läsare gerna torde vilja höra något nytt, så, eburu terminen ännu är så godt som knappt börjad, kan jag verkligen säga, att sådant heller icke saknats. Läsarne må: sjelfva högre eller lägre uppskatta det nyas vigt och märkvärdighet.: Men innan jag går att meddela. något af detta pikanta slag, tillåter jag mig göra en. liten erinran i afseende å något, som redan likväl är litet gammalt, jag menar frågan om docenten Walmstedts kompetens till den sökta professionen i mineralogi och geolegh i hvilken, fråga Aftonbladets läsare hittills genom en annan värderad korrespondents meddelanden endast gjort bekantskap med den enasidans visserligen högst respektabla skäl. Jag skulle vilja påminna derom, att denna fråga är em principfråga af den största vigt och derföre äfven ådragit sig den lifligaste uppmärksamhet. Öf verallt, der denna kompetensfråga blifvit Jis kuterad, i filosofiska fakulteten, i akademiska konsistoriet, eller enskilta kretsar, hafva meningarne rangerat sig för eller emot den sökande, allt eftersom de utgått från diamcetralt motsatta principiella åsigter, utan att. tvisten väsentligen öfvergått-till att antasta. den sökandes personlighet, eller ens att man betviflat bangs kunskaper och skicklighet, fastän man å den ena sidan ansett sig icke ega tillräckliga officiella dokumenter på desamma. Hvad som nu åter är verkligen splitter nytt, är-det, att.den akademiska, publikon, om jag så får uttrycka mig, i går var vittne till en af dessa ovanligare disputationsskter, som i ett eller annat afseende uppsluka intresset för dagen och stundom flere dagar efteråt utgöra föremål för lifiiga samtal. Som bekant är, söktes den nyinrättade professionen i nordiska språk af docenten i fornnordiska språket hr mag. Carl. Säve och docenten i götiska språket, lektorn vid härvarande katedralskola, hr mag. Anders Uppström. Den förre är ingalunda obekant för den nordiska språkforskningens vänner i hela Skandinavien, och särskilt för vännerna af modersmålets vetenskapliga behandlande inom vårt ceget land, såsom på en gång den grundlige kännaren af det nordiska fornspråket, vare sig att man fäster sig vid des genuinaste form, den s. k. isländskan, eller, såsom liggande oss närmare, den gamla svenskan, såväl runstenarnes som landskapslagarnes språk — och såsom den förnämste, man torde väl kunna säga, ende vetenskaplige och omfattande, bearbeta en af våra förnäm ta landskapsdialekters, dalskans och gotländskans ovärderliga språkskatter. Den snare, en gammal förtjent skolman, som egnat sina från de pedagogiska mödorna lediga stunder åt dilettantstudier i gotiskan och, såsom det påstås, äfven i sanscrit, utgaf för ett tiotal af år sedan fragmenterna af Matthei evangelium å gotiska efter. Codex Argenteus jemte ett glossarium och ett .compendium i gotiska. formläran. Sedan har han; som. bekant är, med berömlig flit och noggrannhet och synnerlig omvårdnad om korrekturer utgifvit hela den berömda Codex Argenteus, Bedan ifrån första stund det blef bekant, att begge. dessa män sökte den lediga professionen, intogos sinnena af en spänd .nyfikenhet i afseende å den motsedda utgången, och ännu torde man hafva några månaders tid att bida, innan verkligheten bekräftar farhågorna eller uppfyller förhoppningarne. Emellertid. torde -icke någonsin hos. någon. med saken någorlunda förtrolig, för personliga sympatier och antipatier behörigen främmande tvifvelsmål varit rådande om, hos hvilkendera af de begge sökanderna till den nämda professionen den egentliga:kompetensen vore att antaga, just med: specielt -afsee :de. å -denna professions särskilta ämne. Också: har lektor Uppström utan tvifvel med afseende härå aktat nödigt att lemna ett särskilt prof på sin kännedom.af det fornnordiska språket, i det han utgifvit den dissertation, hvars. ventilering utgjort den ovanliga händelse, hvarå jag ofvan syftade. Hela den föregående tiden hade åtskilliga rykten varit i omlopp om det utomordentligt lärda arbete, hvarmed hr Uppström på det mest lysande sätt skulle vederlägga mångens förmodan, att han saknade närmare bekantskap med isländskan. Det hette till och med, att hans afhandling skulle vara skrifven på isländska. Hvad under då, att det rymliga teologiska, auditoriet vid det till fälle,: då detta; märkvärdiga opus. skulle .underkastas offentligt skärskådande, fylldes af uppmärksamme åhörare, hvilka till största delen i hela fem timmar följde akten med det lifligaste intresse! . Skall jag. i korthet uttala den åsigt, hvilken. så. godt som tvang sig på dessa åhörare vid ventilationen. af -hr :Uppströms specimen, : så är det denna, att-han dermed mot all förmodan ringa lyckats ådasalägga, vare sig insigt i fornspråket eller förmäga att riktigt och skickligt begagna det nuvarande. ; : Dean ifråoavarande: afhandlincen är tilloäneF

14 februari 1859, sida 3

Thumbnail