Aftonbladet – 14 februari 1859, sida 3

gå vidare? Kan ett hänskjutande till vålde eller till den allmänna meningen triumfera öf ver detta motstånd och åstadkomma en i de allmänna intresset anbefald lösning? Det ä den sista fråga vi hafva att besvara. XVI. De. fördrag, som binda regeringarne, ärc folkens internationella lagar, och kunna blot i den händelse förblifva orubbade, om verl den vore stillastående. Om de fördrag, som skulle garwntera Eu ropas säkerhet, i stället hota den, så motsvara de icke mer den nödvändighet eller det he hof, som föranledde dem. Politisk vishet bju der då att sätta något annat i stället. En makt, som förskansar sig bakom fördrag för att. motverka reformer, som af den-.all. männa rösten påyrkas, skulle utan tvifvel hafvz den skrifna rätten för sig, men den morali ska rätten och den allmänna öfvertygelser emot sig. Om det nu kan visas att italienska staternas nuvarande läge icke blott är en källa till lidande för Italien, utan äfven en orsak till bekymmer, misstag, måhända revolution i Europa, så skall man förgäfves åberopa fördragens bokstaf; den kan väl icke strida emot politikens nödvändighet och den europeiska ordningens intresse. : Hvad är alltså att göra? Skall man appellera till våldet? Måtte dock försynen afvända detta det yttersta medlet från oss? Vi måste appellera till den allmänna meningen. ; Om Italiens verkliga ställning blir bekanti Europa och om hela verlden vinner den öfvertygelsen att midt ibland jordkretsens uppr lystaste stater, i det land, hvarifrån civilisationen är bördig, en härd för oro, oordning och fruktansvärd förvirring förefinnes, hvilken lätteligen kan förvandlas till en härd för ljus och ädel verksamhet, så skall den allmänna meningen kunna fälla sin dom och tilläfventyrs framställa sig såsom den goda rättens fredliga forum. För att sätta den i stånd att fälla detta utslag, hafva vi författat denna skrift. Vi hysa ingen fientlig känsla mot Österrike. Italien är den enda grund till. den söndring, som skulle kunna uppstå mellan Österrike och Frankrike. Vi vörda dess ställning i Tyskland, som icke har något att frukta af oss vid Rhengränsen. Lösningen af italienska frågan skulle hafva till följd att undanrödja hvarie anledning till tvist mellan Frankrike och Österrike. Många gemensamma intressen kunna närma dessa båda makter intill hvarandra, och enigheten mellan Europas mäktiga Fegeringar kan icke vara tillräckligt stor när det gäller att hindra hotande förvecklingar för framtiden. För att sluta denha för det allmänna bästa så nödvändiga samstämmighet i åsigter oeh sträfvanden inom ett ännu trångare band, böra vi gerna. rödja alla nu förhandenvarande hinder ur vägen och lösa denna en af nutidens mest trängande och vigtiga, fråga. i Att regera är att blicka in i framtiden, Det bästa medlet att betrygga freden är att på förhand förebygga förvecklingar, som kunna leda -till krig. aror hota i Italien; vi leda uppmärksamheten på desamma; en borgen finnes att der lemna för väsentliga intressen, och vi fordra denna borgen. Det gifves saker i verlden, som icke kunna undertryckas, Italiens sak bör till dessa, emedan den hvarken är egennyttig eller ensidig; den är införlifvad med ett lefvande folks nationalitet, den europeiska jemvigten och tilläfventyrs med påfvedömets af Frankrike städse försvarade oafhänrgighet. Gud skulle utan tvifve: beskära dem en skön andel af verldslig ära, som utkämpade . denna strid. -Begäret efter ära lockar: oss icke, vi hafva så tillräckligt deraf uti det förgångnas historia likasom i våra dagars tilldragelser, att det icke göres oss behof af mera. Vi hysa derföre den önskan, att diplomatien aftonen före en strid må göra det om densamma dagen efter en seger skulle: göra. Måtte Europa energiskt sluta sig tillsammans för denna rättvisans och fredens. sak! Det måste vara med oss, emedan vi. städse skola vara med det, när det gäller att försvara dess ära, dess jemvigt och dess sä-. kerhet. j NORGE. De sent på middagen ankomna Kristianiaidningarne gå till den 11 dennes, men inne-. nålla föga nyheter af märkligare beskaffenhet. De norska landsortstidningarne börja redan. på flera båll att sysselsätta sig med diskussio-nen om de blifvande storthingsvalen, som tyckas ådraga sig lifligt intresse. UTRIKES. Södra snällposten medförde i går tidningar från London af den 7, -Paris, Briissel och Berlin at den 8 samt Hamburg och Köpens hamn af den 9 dennes. I dag har ieke nå: son tysk post ingått. De i dag ankomna dan