Aftonbladet – 10 februari 1859, sida 2

Deputerade för Upsala stad hade uppsatt n ganska omständlig relation om stadens nandel och trafik samt låtit upprätta tvenne sartor och probabilitetskalkyltill ådagalägsande af de stora fördelar och den betydliga nkomst som en jernväg mellan hufvudstaden. och Upsala i riktning öster om Sigtunafjärlen skulle medföra. Från samtliga hushållsnämder hade äfven svar på de uppgjorda frågorna blifvit afgifna. Bland. dessa utlåanden intog det, som Elfkarleby hushållsnämd -afgifvit, ett särskilt rum; emedan det afslutades i en skämtsam ton. MNämden anförde nemligen att i fall: en--jernväg skulle dragas igenom orten, vore det önskvärdt, att jernvägen -kunde ledas till hvarje by i distriktet, samt att dessutom -Dalelfven : gjordes segelbar. Denna framställningen framkallade en viss munterhet. Häradshöfding v:. Ehrenheim uppläste en längre skrift, undertecknad .af samtliga ombuden från Håbo, Bro, Åsunda och Trögds härader, hvaruti fördelarne af en jernväg vester om Sigtunafjärden från. hufvudstaden, öfver Stäket, till. Ekolsund, Örsundsbro och Sala (med en: grenbana från Örsundsbro till Upsala) förordades. För denna banriktning talade. dessutom .landshöfdingen grefve Sparre, kapten Almqvist, öfverstelöjtnant Sundmark (den senare ur militärisk-strategisk synpunkt) m. fl. : Från dessa talare var f. d. riksdagsfullmäktigen -P. F.; Mengel så tillvida af skiljaktig tanke, att han ansåg, att om någon jernväg norr om Mälaren skulle byggas, borde: den dragas från hufvudstaden till Westerås : (med en grenbana från trakten af Ekolsund till Upsala), åberopande derföre le skäl som under sista riksdag blifvit anförda och anseende förslaget om en jernväg från hufvudstaden . i. riktning mot Sala vara ett förmedlingsförslag, med hvilket ändock icke Upsalaboerna skulle blifva belåtna. För öfrigt önskade han, att: nya. jernvägsföretag måtte anstå tilldess de .nu:påbörjade blifvit fullborlade : och -penningeställningen blefve bättre. så att.icke landet måtte kastas i en bottenlös, skuld; För. jernvägarne öster:om Mälaren uppträdde grefve Taube åtskilliga gånger med gan-. ska sakrika anföranden. -Boktryckaren: Sundvallson uppträdde med mycken skärpa direkt mot grefve. Sparre, klandrade att. ingen betraktade frågan ur en högre fosterländsk synpunkt, och ansåg. att just ur. densamma sedd var det-.som jernvägen. borde-dragas. öster om Sigtunafjärden. --Rådman Henschen, som: var: opasslig. och -af läkaren. förbjudits,. att tala länge, begärde derföre ordet. endast en gång, då:han förordade. den. östra: riktningen. ochi meddelade att grosshandlaren Schwan gjorde sammaledes, men hyste för öfrigt: om. företar. gets utförande; åsigter, som hr Henschen. alls icke -kunde. gilla.;-Byggmästaren; Wallin befarade;: att. om alla de jernvägar skulle byggas, som -.man nu fordrade, -så; skulle dertill åtgå mer-än 100 år: och så ofantliga summor, att ingen skulle förmå uppgifva hvar. medel dertill kunde. tagas. För att emellertid till-fredsställa de: stridiga intressena,. ansåg han bäst vara att en jernväg byggdes öster om Sigtunafjärden, : mellan Stockholm .och. Upsala, samt en vester om. Sigtunafjärden från hufvudstaden till Sala. Friherre von Kremer upplöste sammankomsten med. en: tacksägelse till jernvägsundersökningskomitens närvarande-:ledamöter samt med uttalande af:den förhoppning att: Upland i afseende pi jernvägar icke måtte blifva styfmoderligt behandladt. Anmärkningsvärdt vary, att ingen enda ledamot af universitetet deltog i diskussionen om sjelfva hufvudfrågan, — Äfven i Gefle hölls den 5 Febr: ett dylikt jernvägsmöte i närvaro af öfverstelöjtnanten Beyer och bergmästaren Troilius: Diskussionen rörde sig: der förnämligast omkring frågan, på hvilken punkt af Gefle-Dala-banan statens norra stambana borde ansluta sig till den förra, ochkom man allmänt öfverens, att Storviks i Ofvatisjö socken 4 mil från Gefle belägna station härför vore: lämpligast: Enligt-en annan åsigt borde denna anslutningspunkt : förläggas till: Sandviks kapell, nära Korssnäs station, omkring en half mil från Falun: Natarligtvis räknar denna mening sina varmaste förfäktare i Dalarne. Den förra åsigten understöddes: förnämligast af grosshandlaren Miren samt landshöfdingen Widmark. Den sistnämde sökte tillika visa, att Norrlandär mest i behof af förbättrade kommunikationer längs floddalarne ned till kusten; samt att för en stambanas utsträckning parallelt med denna alltför stora hinder möta i de höga bergåsar, som åtskilja dessa floddalar, samt i elfvarnes stora bredd. Norrlands egentliga stambana vore Östersjön, från hvilken i nordvestlig riktning kommunikationsleder till det inre af landet erfordras och hvaärmed början för Helsingland redan är gjord genom tvenne mindre jernvägar, hvilkas anläggande staten understödt genom lån, den ena från Söderhamn till sjön Bergviken, hörande till Ljusnans floddal, den andra från Hudiksvall till Dellådalensvattendrag vid Forssa kyrka, med utsträckning af..den förra genom sammanbindande af Bergviken och sjön Warpen för: vattenkommunikation :tillBollnäs kyrka, och den senare genomkanålisering at Dellåvattnet: Begge linierna kunna sedermera dels medelst jernväg dels medelst vattenleder fortsättas långt in i provinsens sydvestra och mellersta delar. E ste -Om folkskolan. a Har folkskolan hittills lemnat tillfredsstäl-. lande: resultat? : ,