Gör det du, mer låt mig se att jag icke behöfver skämmas för dig!b 5 Far. får vara billig... Jo, när jag kom från Göteborg, gjorde jag en släng in till Marstrand, der jag. träffade min vän stadsfiskalen, en fattig fan till löntagare på hundra banko, Hvårförte han aldrig försmår den vigilans, som är förenad medshans befattning. Medan vi: tögo oss en liten frukostrisp på källarn, frågade jag honom med deltagande huru aktierna stodo nu för tiden. Brory, svarade han, i förtroende sagdt: om jag inte snart får: ett kok stryk, så svälter jag ihjäll Hvad vill det säga?s frågade sällskapet, skrattande. JO, Du är det tid att jag i min historia imförer en ny personage. Knäfveln-i pojken, han skickar sig icke så oi fvet! vitsordade kapellpredikanten ... Gå på nub Herrskapet skall veta att det fins en löjtnant som jemt är kommenderad till Marstrand, emedan hans sinne är så brusande vildt att de icke vilja hå honom annorstädes, fast han för öfrigt är en tujour och galant karl. Då han icke har några upptåg för sig, roar han sig med att spela. biljard; men som hans hets:ghet icke heller der Kan ligga band på sig, så använder han köen på hvem helst som råkar dra på munnen, när han spelar i otur och följaktligen är som friskast i berserkalynnet: Detta har till följd gräl, slagsmål och slutligen inblandning af städsfiskalen, som afvaktar just detta ögonblick för att vara med: Men löjtnanten, som aldrig erkänner någon annan myndighet än sin egen, låter då köen komma: i munhugg med fiskalen för ätt få denne att Begripa den saken. Naturligtvis begriper Min vär ändå saken icke annorlunda än att den slutas med stämning och löjthati-tens fällande till böter, hvilka komma i lagom