Aftonbladet – 4 februari 1859, sida 2

och nu skola vi icke vidare nämna Gudmars namn : Nå, det var hyggligt, mitt Majblomster! Och om du hade någon annan önskan, som jag kunde uppfylla; så supponerar jag det blefze min glädje, då du i öfrigt är den präktigaste dotter, som en far blifvit välsignad med. Aldrig hörde jag dig hvarken lipa, allarmera eller ha några känsloutbrott på annat sätt. Du är en råk qvinna, och fastän du är min egen dotter, här jag just liksom en liten aktning för dig. Majken syntes orörd af alla dessa komplimanger. Hon sade endast: Efter pappa erbjuder mig att få begära en sak, så vill jag göra det. Godt, godt — supponerar det icke bär så rasande till att det är något, som jag ej kan bevilja. Åh nej, det har ingen fara. Jag önskar endast att jag slipper höra talas om namnet på en menniska, som ät mig temligen motbjudande: jag menar herr Holt. Holt... Holt — hvad säger du? Holt motbjudande... det var ett styggt uttryck! Pappa ger, ett obestämdt svar, men jag väntade ett bestämdt. Du bör väl åtminstone, supponerar jag, låta mig veta på hvad grund han så misshagar dig 7. Det skall pappa få veta. Först och främst har hän icke de egenskaper, som fordras. för att väcka något slags intresse hos mig. Fan är endast idel list och slughet utan något försönande drag.. Nå, Jag är listig jag ock — det kunna vi så här mellan fyra ögon gerna c Det erkänner jag, men pappa äri grunden vidasbättre än pappa vill synas, .då-Holt deremot vill synas, bättre än han är — .. Se så. — det var i alla fall blott ett skäl, mitt barn! j j i