Aftonbladet – 3 februari 1859, sida 3

den 28 Januari. meddelat underrättelse från Stockholm, att öfverstarne Sörensen, Wergcland och Fleischer blifvit utnämda till gencralmajorer. Såväl Morgenbladet som Christianssands Stifts avis omtalar sig hafva hört att statsrådet Birch-Reichenwald skall snart komma att vara ledamot af norska statsrådsafdelningen i Stockholm. UTRIKES. Södra snällposten, som kl. Y, 4 på eftermiddagen anlände, medförde tidningar från Londen af den 27, Paris. Brässel och Ber lin af den 28, samt Hamburg af den 29 Januari. Finsk post har ingått med tidningar från Helsingfors af den 27 samt från Åbo af den 28 Januari. FINLAND. Kejsaren har under den 16 sistl. December förordnat om inrättande af en läroanstalt för döfstumma, hvilken tillsvidare skall förläggas till Åbo. Vid läroinrättningen, som åtnjuter ett årligt statsanslag af 3000 rubel silfver och lyder under stiftsstyrelsen, komma att anställas en föreståndare, en lärare och en lärarinna, utom betjening. Lärarebefattningen kommer utan vidare att emottagas af br Malm i Borgå, men öfriga till läroanstaltens rean sation erforderliga åtgärder vidtagas af domkapitlet. I finska brandstodsbolaget för landsorten. äro för närvarande egendomar. försäkrade till ett värde af något öfver 2 millioner 800,000 rubel silfver, och med nästan hvarje post anmälas nya försäkringar. Finska missionssällskapet, som i dessa dagar konstituerat sig, har utsett till ordförande professor Schauman och till. viceordförande: referendariesekreteraren Weenerberg, till sekreterare vice pastor Sirelius och till kassör revisor Alopacus. I Finlands Allm. Tidning läses den 24 dennes följande: Dödligheten bland små barn är, såsom bekant är, hos oss, särdeles på landsbygden, mycket stor. Orsakerna härtill äro dels brist på vård, dels en förvänd vård under den spädaste åldern. Wasabladet fäster i sitt senast hit ankomna n:r uppmärksamheten på allmogens sed att äfven under strängaste kö!d föra de små till presten att döpas, i stället för att hemta presten till hemmet. Denna sed är verkligen barbarisk och borde främst motarbetas af presterskapet. Att detta dock icke öfverallt sker, finner man af följande Wasabladets yttrande: Det religiösa lifvet har, såsom det tyckes, äfven i Österbotten på senaste tider utvecklat sig till mera allvar och mera innerlighet, under det att det frigjort sig från ett kanske tyvärr ofta nog skrymtaktigt väsende i kläder och yttre bruk. Men om så är, ingalunda bar detta allvar i lifvet framkallats genom det Kyrkliga nit, som ovförtiden synes blifrit ett mod hos sjelfva daglönarne i sanningens tjenst. Från en österbottnisk landsförsarsling berättas oss af fullt trovärdig man, att en prest i samma församling offentligen förklarat sig icke ens i strängaste vinterköld förrätta barndop annorstädes än i kyrkan. På ett sådant nit af en lagens tjenare måste man väl, om någonsin, kunna tillämpa orden: Min huses nitälskan hafver frätt mig. Vi lefva icke mer på de tider, då kyrkan, för-att förvärfva sig ett nödigt anseende, fann skäligt att i allt omgifva sig med-en mysteriös nimbus. Lagen om barndops förrättande i kyrka, såsom det heliga rummet för en helig förrättning, hår längesedån ö!verlefvat sig sjelf, och ett presterskap, som företoge sig att söka höja kyrkans anseende genom återupp lifvande af .medeltidiska: kyrkobruk, skulle de 0 härleda sig från sjelfva de renlärigaste protestant tider och personer, vinner i sanning derpå ingentir annat än en allt allmännare likgiltighet (att ej sär: mer) för det der kyrkliga intresset och ett allt almännare åtlöje (om ej värre) för dess förfäktare. De skall väl lända den stränge lågtjenaren till någon är -äkt, för en annars -rent af. barbarisk fordran, ati allmogen härstädes icke sätter i fråga, att midt i strängaste vinter föra sina späda barn milslånga yögar.för att inom laga tid få.dem döpta, och då dc stackars små varelserne. kunna uthärda färden tili presten, böra de ju också känna emottagadopeti de. kalla kyrkan. Aura sockerbruk, -hvars anläggning redan 1854 påbörjades, men genom kriget afbröts. har i dessa dagar blifyit fullbördadt. Den första kokning derstädes försiggick dev 25 Januarii närvaro af-guvernören i länet samt. bolagets intressenter. De derpåföljande da garne har inrättningen hållits öppen för talrika intresserade åskådare. Åbo Underrättel ser beskrifver på följande sätt denna dyrbar: anläggning: Den sex våningar höga hufvudbyggnaden, hvartill ritningen är uppgjord af länsarkitekten; reser. sik smakfullt enkel, massiv och dock lätt uti höjden, helt nära invid kanten af Aura å, så nära att det före raller vågadt för den oinvigde, som icke känner att öfver :3000-sex farms stock äro nedpålade i marken, för att bilda en Pp litlig grundval. I en särskilt min dre bygnad invid det stora fäbrikshuset finnas tvenne. ångpannor, hvilka uppvärma såväl det sistnämdas alla. våningar som de olika apparaterna, så att i hela det stora huset ej finnes någon eldstad. Samtliga apparaterna till bruket åro förfärdigade bos lrr Pontifex Wood -i höndon, sämt kosta ensamt öfver 8000 L Brukets tillverkning är beräknad att vid vanlig verksamhet blifva 5000-. i dygnet, men kan ifall af behof drifvas ända till dubbla beloppet eller omkring 3 milliofer årligen. Då alla de nyaste öräningan i depna jnttustrigren vid anläggningen äro begagnade, så Hoppas man; tillägger tidningen, att det skalllyckäs bölaget att med fördel kunnna konkurrera med de utlåndska sockerraffinaderierna, möt hvilkas täflan! bolaget, med likaså berömvärd om hös oss sällspord anspråkslöshet, icke sökt att af styrelsen utverka sig en garanti uti oförändräde tullsatser. DANMARK. Enligt spanska tidningen ?La Epoca? skall rordamerikanska regeringen göra starka bemödanden i Köpehbartar för att få inköpa Danmarks vestindiska besittningar. Den spanska tidningen söker dervid ådagalägga, att en sådan försäljning skulle strida såväl emot Danmarks som det öfriga Europas intressen, emedan: dessa öar i Förenta Staternas hand skulle blifva en ständig; fara för de öfriga europeiska makternas besittningar. ENGLAND. Times anfaller Journal des Debats för en dess artikel, hvari det franska bladet föreslår en. europeisk. kongress såsom botemedel för de söndringar som uppstått mellan Frankrike och. Österrike. z Tr lAha foeomn ala att nämn MAlkt Lf ARA.