Aftonbladet – 1 februari 1859, sida 3

SLANDADE ÄMISEN. Civiliserande brunnar 1 Algeriet. Nästan öfverallt i denåa fränska kolonis sydligare sill öknemSahara gränsande trakter beror invånares lefnädssätt på vattentillgången Der denna är uker året om), finhas bosatta stammar; odlingen af räd och andra fleråriga växterlyckas endastpå detta vilkor. Pr mån af vattentillgången kunta flera eller färte dadelpalmer trifvas på en gifren tråkt; och antalet af fästa hyddor kring källan eller brunnen bestämmes i sin ordning af den der: möjliga palmplanteringen. Der inga källoreller brunnar finnas, ENer der? de torka utom sommaren; tvingas betolkningermratt tillgripa nomadNfret: Hvar beständig Kallåder är således en skatt, hvars ymnighet står i ett bestämdt talförhållande till folkmängden, och som -erkar civiliserande, genom kring.-tröfvande horders örvändling till bosatta jordbrokares se Till befrämjande af: detta eivilisationsvilkor har tyrelsen nyligen begynt sända omkring ei trupp ranskå soldater i trakterna söder omAtlasy för att varfa artesiska brunnar; och den förstå i detta ändamål utskickade afdelningen hade redan tonder de två örrar åren af sin krivgfaärd förräftat underverk vid Saharas gräns. I April 1856 utskeppades ifrån Mar seille-denförsta bruntsborrningsånstalteh. Denlossades i Philippeville, och bragtes derifrån, ehöru med otroliga svårigheter, söder ut öfver betgen; till Pas möxna i-oasen Med-Rir. I-början af Maj begyntes ett borrnitgsärbete derstädes; och den 19 Juni uppvälde geromborrhålet ev springkälla; som i hvar minut lemnar 4100 liter (1568 kannor) vatten, om 21? Ciorärme. Invånarne kalla den Fredskällan. Härifrån fördes apparatefOtill Tumelhät; 1 basen Te-merin. -Man började borra der i December, och fick från 85 meters djup ett källsprång om 21? C. värma, men med endast 35 liter vatten i minuten; hvarföre min ej långt derifrån borrade ett annat hål, som redan vid .58, meters djuplemnade ett vattensprång om 120 liter i minuten och 22? OC, värma; begge börrhålen-ge således 53 Kannor i minuten. Apparaten tågade niw ett par svenska mil tillbaka åt norr, säll oåsen Sidi-Resched. Der behöfde man bott borra 40 meter, för att lemna utlopp åt en springbrunn om 4300 liter (1643 kannor) i minuten och 249 C. värma; Kringbyggarne kallade den Tackstömhetskälan, och den: kommer att åt den år efter år mer och mer förtorkande vasen återskänka i mångd:bbelt mått dess forntida ungdomsfriskhet. Vid ryktetattvattnet vegynt Spruta upp, tillströmmade felket ifrån alla häll och rullade: sig omkring i det välsignade flödet; mödrarne skyndade att bada sind barn, och när den samle-scheiken fick :syn på vattenstrålen, föll han på tt ansigte, lofvade Gud och tackade de franske väls örarne. Apparatens tåg fortsattes vidare norrut; 1 UmeThiur, medelpunkten i den lilla öknen Morrån; som ligger emellav Sidi-Resched och EV Mreier, och har öfver 3 svenska mil i diameter; men på hela denna sträcka ej: ew enda kallåder eller bränn: Den 9-April 1857 börjades: borrningen och fortsattes natt och dep;tills man vid tO03imeters djup fått 4 kyll