Aftonbladet – 29 januari 1859, sida 1

ETT KÖPMANSHUS I SKÄRGÅRDEN). ROMAN EMILIE CARLEN Se sån, utbrast Gudmar, nu kar det värsta inträftat! På sjelfva denna glädjedag blir slutet smärta och oro... Du är missnöjd med din Gudmar — men hellre än jag bär den bördan en endasekund, hellre gör jag då hvad som helst. Hör. du, älskade, jag skrift ver detta bref! Jag skall skrifva det under hemvägen från Göteborg, och jag svär på att jag skall röra upp alla de känslor och tankar, som, möjligen kunna. verka. på honom... Men då måste du också ge din Gudmar ett famntag, som visar att du totalt glömt bort att se på honom så som du nyss gjordely Nu ingick en af de saliga stunder, om hvilka Majken var så hushållsaktig. Och sedan drömde och talade de om sina nya planer, tills de började tro att de redan voro i hamnen. Detta inträffade endast några timmar efter Holts frieri hos köpman Moss. H j Sålunda glädjas vi menniskor och uppgöra beräkningar för en framtid, öfver hvilken deh osynliga handen redan dragit sitt breda streck till ett tecken att våra planer :och våra förhoppningar icke skola slå ut i blomma förr än de omsluta något mer än blott jorden.... Nu vill hvarken pappa, Vivika eller j Vänta en sekund längrel sade Phorborg. 11 det hon lät se sitt hulda ansigte innanföre dörren. Middagen är färdig, bordet dukadt och sista buteljen af pappas gamla spanska ) Se A, B, niis 1—22,