Aftonbladet – 28 januari 1859, sida 3

rt detta amne, så vidt SKE kan, goras askadnhg BCnom begagnande af planscher; eller ännu Hellre gedom förevisade exemplar af vörkliga djur. I följande klass afslutas läran önr däggdjuren, hvarefter meddelas det allmännäste om de öfriga vertebrerade -djuren, allt likaledes under förevisande af djurexemplar eler afbildhingar. I femte klassen afhandlas läran om leddjur, stråldjur och blötdjur, bvarefter i sjette klassen en allmän repetition följer. Af dem reala bildningens fatur, äfvensöm af det förhållande; att en större del af de lärjungar, åt hvilka den meddelas, vanligen redan ur en lägre afdelning af skolan utgår, blifver det enföljd, att fysiken inom denna läroverkets afdelning bör förekommastidigare än enligt föregående undervisningsplan; och har komiten, i enlighet med skölstadgåns töreskrift, föreslagit, att: denna wundervistiing måtte förekomma i femte klassen och fortgå till och med den sjunde: :Ehuräväl, enligt komitns tanka, planen: för unlervisningens fortgåvg i de särskilta läroämnena bör anordnas med hufvudsaklig hänsyn till de lärjungars Sehof,; hvilka komma att genomgå läroverkets alla klasser, så torde dock något afseende: äfven böra fästas på:de billiga anspråken hos de lärjängar, hvilka af en eller annan orsak se sig nödsakade att lemna täroverket, utan att: fullständigt Hafva genomgått Jetsamma. Det är isynnerhet i skolans reala afdelsing, söm denna däbbla fordran på en ändamålsen lig läroplan starkt framträder. Med anledning haråf anser: komiten, att undervisningen i de för realbildaingen vigtiga vetenskaperna; fysik och kemi, bör taga. sim början så tidigt, som det med verklig nytta och främgång låter sig göra. Pen har derföre föreslågit, att början af:lärokursen i fysik förlägges til femte klassen; i hvilkens begge afdelhingar tvenne timmar i hvarje vecka deråt egnas. Haärigetiom Vinnes. den fördel; att de lärjungar, hvilka sluta sina skolstudier -efter genomgåendet af ett femklässigt läroverk, likväl! erhålla en allmän öfversigt af den fysiska delen af naturläran; hvilken öfversigt, ehuru ofnllständig: den än kan ätfalla, dock torde iväsentNg mån kunna: lifvå deras håg att på egen hand söka fortsätta ett studium, som: verksamt bidrager till deras inteHektnella utveckling. ; Å Då lärjungen, för att med fördel kunna börja sitt kemiska studium; bör ega kännedom om materiens vigtigaste fysiska egenskaper; hår komiten föreslagit, att-sundervisningen 4 naturläran på den reala linienskall börja med -enfrämställning af-de fysiska grundbegreppen; med -särskilt afseende fästadt på kemien.: I deåna förberedande kurs redogöres för kröpparnas-så kallade allmäbna egenskaper, värmets inflytande: på deras : aggregationstillstånd, läran om specifikt och latent värme, det vigtigaste af galvauismen 0. 8. V. 3 RE I sjette klassens båda afdelningar; äfvensom i sjunde klassens första-afdelning; erbjudes lärjungen tillfälle att, utvidga och: förfullständiga sina inhemtade Kun: skaper i experimentalfysik, åt hvilket läroämne tre timmar i sjette klassen och två timmär i den nämde afdelningen af: sunde klassen 4 hvarje vecka äro anslagna. Under de båda första åren af ifrågavarande lärotid torde den allmänna fysiken, jemte läran om ljudet, värmet och ljuset, kunna genomgås, såmt, under. de följande, läran-öm friktionsoch beröringselektricitet samt magnetism: Då de nämda-delarne af fysiken icke; stå i det samband med: Hvarandra, att den ena vid undervisningen nödvändigt förutsätter.den andra, Så må det bero af läraren, huruvida läran -em värme och ljus bör föregå läran om elektricitet-och magnetisin; eller om undervisningen skall fortgå i motsatt riktning, : Under sista året företages en omfattande repetition af hvad som under de föregående åren blifvit ger nomgånget, hvarvid läraren om orgsfullt bör betnöda: sig att göra lärjungen uppmärksam på sambandet och. vexelverkan meHan de fysiska mnaturkrafternar samt söka förskaffa hononr systematisk reda och ordning i-Hans vetande. Den fysiska undervisningen bör; så vidt-sig göra låter, stödja sig:på matematisk grund, På det att lärjungen säkert må uppfatta det; som föredrages, och tillegna sig det såsom sin egendom, bör han under hela den ifrågavarande kursen: flitigt öfvas i läsandet af fysiska problemer, hvilka: helst böra väljas. så, att de beröra de a!lmännaste naturföreteelserna. I sjunde klassens andra afdelning har komiten såsom: läroämne upptagit elementerna af-den teoretiska mekaniken; dels -emedandennavetenskäpsgren vpå det närmaste sammankänger med fysiken, dels ock emedan lärjungen derigenom får tillfälle att på ett ändamålsenligt: sätt praktiskt använda sina redan förvärfvade insigter i matematik. Dessa öfningar äro beräknade att upptaga endast tvenne timmar i veckan. E Undervisningen i. kemi kan, enligt komitens mes ning, taga sin början, så, snart-den i det föregående omnämda förberedande läsokursen i fysik blifvit .genoomgången, således i sjette klassens första afdelning. Då tvenne timmar i hvarjexvecka egnas åt detta studium, torde läraren kunna: medhinna-i denna klass: läran om frändskapslagarne och. de kemiska proportionerna, om metalloiderna och deras vigtigasteföreningar med hyarandra, samt. om -alkaliernas, de alkaliska. jordarternås och jordarternas. metaller och der.8 föreningar. I den sjunde klassens-första afdels ning, hvarest likaledes tvenne timmar -i veckan åt kemien äro anslagna, afslutas. den oorganiska kemien med läran om de vigtigaste af. de cgentliga metalterna och deras föreningar. En -allmän öfversigt af den organiska, kemien erhåller lärjungen i sjunde klassens andra afdelning, i hvilken tvenne timmar i hvarje vecka för detta ämne äro bestämda. Undervisningen i mineralogi och geologi, hvilken helst bör bestridas af läfaren i kemi;--kan vendäst sträcka sig. till de första elementerna, då icke mer än en timma i veckan i sjunde klassens båda afdelningar dertill är bestämd. Undervisningen i fysik och kemi skall, så vidt 1äroverkets instruomentsamling sådant tillåter, åtföljas af talrika experimenter. .Det framstälda vinner derigenom i tydlighet och klarhet samt fäster sig säkrare i lärjungens minne. I likhet med hvarje undervisningsämne vid elementarläroyerken, bör undervisningen i naturlärån hafva till hufvudsyftemål att odla och utbilda lärjungens själslörmögenheter, men denna undervisning har derjemte till uppgift att bibringa honom en klar och sammanhängande uppfåttning af den natur, som omgifver honom. Det följer häraf, att undervisningen i fysik och kemi hufvudsakligen måste, äfven vid denna gren af läroverket, blifva teoretisk. Undervisningen om nåturkrafternas användning för praktiska ändamål tillhör de tekniska läroanstalterna. Detta. bör dock icke så förstås, som skulle Hyarje antydan om dessa vetenskapers.praktiska användbarhet vara utesluten -från skolan. Tvärtom bör läraren fästa lärjungens uppmärksamhet på och i. korthet redogöra. för de framstälda sanningarnpes. vigtigaste praktiska betydelse; synnerligast som den teoretiska framställningen derigenom ofta vinner i klarbet och omfattning äfvensom i intresse. Det nänida hufvudsyftemålet med det naturvetenskapliga studiet ålägger läraren att vid undervisningen -fortgå med: logisk följdriktighet, -så ätt icke blott lärjungensminne, utanshans:tankekraft-i allmänhet -tagessii anspråk. : bärjungenyskalbtillyänjäs ätt i det konkreta nututfenomenet sjelf. Söka upptäcka de allmänna lagar, af hvilka det beror och, då dessa blifvit funna, lära tillämpa dem på enskilta fall. På detta sätt skall hans naturkunskap blifva lefvande och fruktbringainde för hävs framtid. Historia och geografi. Den historiska undervisningen: anser-komiten-böra, issin, början inom den öfversta af de tvenne. gemensamma klasserna,. äfvensom sedermera inom, de nästföljande, äfven på. detta andervisningsfält omfatta.fäderneslandets historia, helst efter muntliga berättelser..och. med begagnande.af en kort. lärobok. I. den femte. -klässen åter:inträder en olikhet mellan .de båda undervisningsplanerna:i så måtto, att, då. lärjungarne på den klassiska afMHälningan till, följd. af sin cvyccolatttning mad dan