1 la FR Ar RA TREAN MN OS EN nödiga handlingar. Endast några små, funderingar kunna här finna rum till ett Wppslag åt diskussionen, om en sådan vill kom.ma i gång, och till väckelse åt dem, som hafva makten : händer. Detta gaf G. A. anledning att yttra: det må lemnäs derhän, om det sistnämda motivet varit så alldeles nödvändigt; författarens funderingar innehålla så föga nytt i afseende på sjelfva ämnena, att de, som makten hafva, säkerligen mer än en gång långt för detta sjelfva funderat deröfver,, så att — icke behöfde insändaren släppa. ut sina små (anpspråklösa) funderingar, för att (anspråksfullt) väcka (1) den ene eller andre. . RFAllt hvad Aftonbladsinsändaren talar om G. A:s möjligen ironiskt, menade yttranden om att postreformen borde genomföras af andra än männen af facket, är äfven utan all udd, emedan G. A. alldeles icke yttrat sig så. Han har sagt, och detta äfven mera såson en diskussionsfråga än. såsom en bestämå åsigt;, att xmåhända kunde; i en tid, då komitger nedsättas för utredande af en sådar mängd andra frågor, skäl förefinnas att, sedan skjutsfrågan blifvit afgjord, åt ett slags komite äfven öfverle.na vissa delar af frågan om postreformen (sädan förste insändaren tänkt sig den) och postverkets organisation. och han har tillagt, hvad han ännu vågar vidhålla: att omfattande organisationsförslag icke alltid lämpligast torde kunna i sin helhet uppgöras. uteslutande eller endast af de deri intresserade embetsverken sjelfva eller den dem underlydande personal, synnerligasti som denna är öfveransträngd af. dagens: löpande små och stora göromål. Detta tyckes böra vara temligen klart för hvar och en, som icke vill misstyda det. Måste, såsom insäni P. T. påstått, ett helt nytt postsystem grundläggas, så har G. A. hemstält, om det ej kunde vara lämpligt att öfverlemna vissa delar af frågan härom till en komite, som icke endast bestode af poststyrelsen eller dess underlydande, Det, måtte vara helt annat än postreformens genomförande af andra. än männen af facket; och exemplet från Preussen om den kommission, som bestod:.af ingen postman mer än en (ett högst oegentligt uttryck), är således i ingen mån dräande. z z HAt G. AA. icke synes älska utländska exempel,, är ett fullkomligt misstag. Han tror blott, att icke allt utländskt ovilkorligen passar för Sverge, och minst endast derföre, att det är utländskt. Hvad särskilt beträffar poststyrelserns af Aftonbladsinsändaren klandrade åtgärd, att, sedan Kongl. Maj:t befallt anskaffande af egna lämpliga poståkdon, åt privata hugade spekulanter öfverlemna att föreslå äfven ritningar dertill, i stället för att från Preussen införskrifva. åkdon eller godkända modeller till de postvagnar, som der finnas, olika för alla slags vägar, tillåter man sig endast anmärka, att äfven härvid torde åtskilliga olika förhållanden här och i Preussen göra sig gällande, just emedan hela postbefordringen sker efter olika system. De :-fordon,; som nu skola anskaffas, måste utan tvifvel afses för postIbefordringen efter det system, som nu finnes (exempelvis utan allt sammanhang med personbefordran, som tager i anspråk helt andra åkdon), och icke det, som kommer att existera efter en reforms genomförande. De preussiska fordonen äro: ej någon hemlighet för poststyrelsen, som således ej heller behöft den väckelsen; ty för de vbugade spekulanterne, som efter anvisning velat i poststyrelsens kansli inhemta närmare upplysningar, har fun-) nits tillgängligt ett helt folioband ritningar). dertill. Huruvida någon fullt lämplig idel. e)ler modell deraf kan hemtas; derom vill G. A., som icke är man af facket, nemligen. vagnfabrikationsfacket, ej nu inlåta sig. Detk är ju dessutom icke omöjligt, att poststyrelsen äfven derjemte sökt andra utvägar för erhållande af lämpliga åkdon, och satt sig il: beröring wed skickliga fabrikanter. Är det annars få klandervärdt. att. göra äfven modellerna till föremål för fri inhemsk täflan? I; EFAtt experimenterandet med poståkdon i mer än ett hänseende kommer att kosta mycket penningar, derom är icke något tvifvel. Man har förundrat sig öfver, att icke poststyrelsen längesedan tänkt på enså enkel sak som: att anskaffa poståkdon. Man borde emiellertid snarare betvifla, att någonsin funnits någon enda poststyrelse under någon period, som icke tänkt derpå. G. A: delar-den åsigten, att egna postfordon långt före detta bort , hafva funnits, men ba tror, att uraktlåten-, heten att genomföra denna reform)-—. försök hafva visserligen skett alltemellanåt: — icke är att tillskrifva tanklöshet eller sömnI: aktighet hos de styrande, utan sannolikt, den ; 4 1 1 j som så mycket annat, haftj några skäl, oto hvilkas större eller mindre giltighet tankarne må kunna vara olika; det är en sak för sig. Ett af. dessa .skäl antager han hafva varit kostnaden ty man må icke föreställa sig den som någon småsak. Blott denna del af re-Å. formen genomförds,; d. v. s. åkdon föralla poster i hela riket, olika för olika årstider och olika vägar, skulle fordra en kostnad af säkerligen . närmare 100,000: rdr; underhållet, vagnshushyrsa.y, tillsyn, uppbördms ms, med ökad personal, torde kräfva minst 20 330,000 rdr årligen. Och om det nu vore möjligt. att .omed den yttersta grad af skyndsamhets genomföra denna reform, så skulle sannolikt : största delen -af.den så dyrt anskaffade attiraljen :om få år. befinnas oduglig, om beslutadt blifversatt postverket skall öfvertaga pers sonbefordringen, då vagnarne få konstrueras derefter. G. A. — om 3 Studiet-af de moderna språken. (Forts. från n:o 18.) nnerliga förKapten v. Kremer anmärkt