TEKNISKT. Moeroers sätt att förfina och förstärka bomullsväfnader.. (Efter Deutsche Mustergeitung.) På verldsexpositionen i Paris funnos flera öfver-askande varuprof, som frambragts enligt denna engelska uppfinning, och redan träffas i handeln dyIka bomullsvaror, som genom sin tjocklek likna yllesäfnader, och-genom sin: ovanliga styrka vederlägga den fördom man i början hyste mot deras varaktighet, när man först fick veta huru dessa tygers utmärkande egenheter blifvit åstadkomna. Det upplystes nemligen genast vid expositionen, att det skett genom väåfnadernas behandling med skarpa alkalier och syror. Använda på nedannämde sätt, bidraga dessa ämnen dikral icke till varans försvagande på minsta vis, utan tvärtom till hennes förstärkande. 1: Väfnaderia blötas, medelst en s. k. grunderingsapparat, i kaustik natronlösning om 35? till 39 Baumö specifik vigt, vid 15? Celsii värma; ursköljas utan föregående torkning, dragas genom ett utspädt svafvelsyrebad; ursköljas äter; urvridås oeh torkas. För att hushålla med natronluten, kan den deri blötta saran före ursköljningen Hasplas omkring i ett med mjukt vatten fyldt kar, och den härvid i karet samlade svagare luten tillgodogöres för andra behof, eller till beredning af ny natronlut. 2. Man kan äfven; i stället för grunderingsapparaten, använda en med ledningsvalsar försedd. cistern, hvari luten slås, samt ofvanom cisternen anbringa ett par urpressningsvalsar, mellan hvilka tygstycket föres, så att den urpressade luten rinner tillbaka i cisternen. Tygstycket går ifrån denna första cistern genom en rad: -andramed ledningsvalsar försedda cisterner, fyllda med mjukt vatten; på detta sätt kunnå nästan alla spår af luthinna aflägsnas, innan tyget drages upp ur den sista cisternen. Godset sköljes derefter i flytande vatten, föres genom svafvelsyrebordet, ursköljes åter fullständigt och torkas i centrifugalmaskin: Genom detta behandingssätt krympa väfnader af växtämnen både på: längd och bredd,, blifva tätare, tyngre oeh förändras på samma sätt som ylleväfnader genom valkning. Om bomullsväfnader gäller särskilt, att de ieke allenast blifva tätare, utan äfven fastare vän de voro :förut: De förtätade bomullsväfnaderna få tillika egenskapen satt låta fårga sig lika djupt och bjert som ylle. Mest -öfverråskande visar sig den röda färgen på vomullssammet, äfvensom fiolett och syrenfärg (lilas) på bomullslärft.Färgämnena intränga i växtfibrerna follkomligt och häfta icke blott fast vid ytan; mer an deiina måste, bortnötas innan färgen-visar sig urnött: på sålunda behandlade tyger. Itudelar man-ett stycke bomullslärft eller bomullssammet, förtätar den ena hälften men icke den andra, och färgar begge på samma gång, så färgar sig den förtätade likt ylle, men den oförtätade likt bomullstyg. Pryckas-mönster med gummirpå tyget, innan. förtätningen,. så verkar natronluten.icke på. de tryckta ställena, och man får tunnare -oeh tätare ställen efter tygets torkning; färgar man sådana tyger, så blir färgen olika på de förtätade och oförtätade ställena. Bomullsvåfnader kunna äfven förtätas utan kaustik natronlut, nemligen genom syror, hvartill, företrädesvis passa svafvelsyra, salpetersyra: och fosforsyra. De med, svafvelsyra och fosforsyra förtätade tygerna färga sig ännu djupare och lifligare, än de med. alkalier behandlade. ; Blandadeväfnader, som bestå af bomull eller linne, sammanspunna med ull eller silke; -kunnaäfven förtätas med kaustik lut, men likväl icke starkare än af 25 Baumd deck ieke varmare än 8 O., för att ej bngripa djurfibreråa. För halfylle (chaine. eoton), med bomullskatte och ylleinslag;: föreskrifverMercer syror till förtätningen. Svafvelsyra utspädes med vatten till.3? a 4 Baume, men förtätningen sker vid 379 C. värme; hvarefter den sorgfälligaste ursköljoing i vatten fordras. På förtätadt; halfylle visa sig ångfästade. färger lika Taekra söm. på .helylle. r ! Af.stor;användbarhet är: förtätningen med kaustik ut och påföljande. syrebad för hyita strumpväfnader åf bomull; äfvensom för . mönstertryek med leiokom, på hvita väfda tyger. Leiokomen blandas med kaustik lut, oeh efter det härmed påtryckta mönstrets torkning ångas tyget: De lutade ställenakrympa då, Iben ;förblifva.:etfter intvättningen :och;;torkningen slatta, hvaremot de. icke lutade ställena blifva ruggiga, och hela tyget. liknar damåstväfnad. Randigt tyg, frambragät på detta sält, gör isynnerhet en utmärkt verkan för ögåt: Sn f — Nytt franskt tvåttningssätt, för hushåll. (Ur Wärtembergisches Wochenblatt fill Land? und Ferstwissenschäft, 1858.) T : I:Hohenheim har under förflutna året detta från Strassburg: införda tvättniogssätt. vunnit mycket; bi-; fall, och. sprider sig mer och mer -äfven i vår hufvudstad Stuttgart. . Receptet lyder som följer: sTaäg 2 Q såpa, värm deu och blahda den med 18 kännor värmt vatten i ett kar med Jock; Hal i denna såplut em matsked terpentinoljar och två matskedar. ammoniak, och vispain. dessa tillsatser väl. Lägg. de torra tvättsakerna i karet, en bykduk öfver kanten af locket med en tyngd ofvanpå,. så att allt blir lufttätt, och lemna innehållet orördt i 2 timmar, Efter dessä2 timmars förlopp sker tvättningen. — Samma såplut kan nyttjas än en gång; om mantills slår -7, sked!,terpentinolja -och-1-iskedammoniak. När tvättsakerna. blifvit urvridna, läggas: de rrent ljumt. vatten, och slutligen i blåvatten.s Fördelen af detta tvättningssätt består I besparing af tid, arbete och bränsle samt mera skonsamhet: mot tvättsakerna än annars, :emodan de urvridas: en! gång :mindrö; och ej behöfva gnuggas så myc: ket. . Det oaktadt:bli de utmärkt rena-och vackra. I Väl är ammoniakens: renande verkan bekant och äfvenså. terpentinoljans förmåga. att upplösa flott, fernissa, oljfärg och kåda; men det tycks ändå sällsamt att dessa ämnen Kunna uträttå någonting i så små tillsatser; isynnerhet som terpentinoljan: icke blandar sig.med. vattnet, utan flyter ofvanpå.. Men härmed må nu förhålla sig huru som helst, så kunna vi likväl förklara att ingen husfru skall. ångra införåndet af detta tvättningssätt. Den edda svårigheten torde flerstädes komma att bestå i tvätterskörnås invändningar. , i — Hård gips. Enligt A. Francis fås af 45 till 55 vigter gips uch1 del kälcinerad borax, blandade i Ipulverform och mtrörda med vatten till gjutgipspå vänligt sätt, afgjutningar; som-äro mycket Härdare och varäktigare än: af oblandad gips, (London Polyt.