RS Ro RR yt rt rn (Från. Aftonbladets korrespondent). Kamrarnes öppnande — Utsigterna för parlamentariskt styrelsesätt i Preussen —Herrehusets oppositionella stämning — Preussens ställning till den italienska frågan — Tryckfrihetsprocesser. Berlin den 15 Jan. För tre dagar sedan öppnades de preussiska kamrarne under helt andra auspicier, än fallet varit på 9 år. Jag hoppas denna gång kunna hafva att meddela andra saker om parlamentets förhandlingar, än författningsrevisionernas och de till fromma för grundskatterna och domamalpolisen framkastade fadda frasernas H feodala evigt enahanda. Äfven den intellektuella nivån inom kamrarne har betydligt höjt sig. Hvad Preussen eger af oratoriska Joch parlamentariska förmågor har genom de sista valen återvändt till de offentliga debatternas arena. Förhandlingarne skola skänka ojemförligt mycket större intresse, mera likväl genom den snillrika och kunskapsrika behandlingen af ämnena, än genom dessa sednare sjelfva. Det är nemligen så godt som säkert, att regeringen icke under denna session ämnar framlägga några vigtiga förslag. Man gör sig beredd på, att sessionen skall blifva mera geschäftlich, Framläggandet af. lagförslaget om grundskattens jemnare fördelning, för hvilket förslag omfattande förarbeten gjorts i finansministeren, torde i någon mån väcka passionerna till lif i kamrarne. I och för detta lagförslag, med hvilket prinsen vill karakterisera sin regering, torde den feodala stridsstyrkan komma att uppbådas, och vi lära få upplefva mer än en storm i vattenglaset. Emellertid förbereder herrehuset sin opposition mot ministeren. Samtalsvis rikta herrarne sina anfall förnämligast mot ministern Auerswald, som de befara möjligen skola blifva ministerpresident vid furstens af Hohenzollern afgång, hvarigenom ministeren ännu mera skulle antaga färg af venstern. De hoppas, att om blott Auerswald en gång väl är borta, skola de nog göra processen kort med finansministern Patow, hvilken i synnerhet hotar dem med grundskattsförslaget.. För detta ändamål låta de påskina, att de skulle vara beredvilliga till eftergifter, blott man ej då påbördade dem, att de gjorde dessa åt en liberal minister. Det berättas, att en general, som bör till Kreuz-zeitungspartiet, efter sin ankomst ill Berlin icke visat sig vid hofvet. Då han, jemte flera medlemmar af hans parti samt af de andra fraktionerna, inbjöds till prinsenregenten och denne frågade honom, hvarföre han dittills icke anmält sig, teg han först en stund ochsvarade derefter: E. K: H., jag kan icke stå på Volkzeitungs sida! Sålunda skall ministåren, trots sin ofantliga majoritet 1 representantkammaren, få att uthärda en svår dust med första kammaren. Man tror emellertid, att de i mycket vresigt lynne till Berlin anlända herrarne af hufvudstadens luft skola blifva något beskedligare och spakare. Det var på samma sätt vid införandet af regentskapet: i början ville herrarne ej erkänna det, men sedermera togo de skeden i vackra handen: Trontalet den 12 Januari har icke någon stor politisk betydelse och åtnöjde sig i det stora hela med att bebåda de lagförslag, hvarom jag i mitt förra bref meddelade underrättelse. På konungadömet af Guds nåde lades isynnerhet vigt, men äfven löftet att efterlefva lagar och författning upprepades högtidligt. Ett omedelbart införande af det parlamentariska styrelsesättet, sådant det finnes i Belgien och Sardinien; har ingen förståndig menniska gjort sig räkning på. Det lagligbetspregram, hvarmed regentskapet framträdt inför landet, och som det vidhåller, har deremot förenat partierna, med undantag af de feodala. Denna laglydighet skall för framtiden utgöra den nya regeringens styrka. Hvad som ännu ger den nya regimen en viss osäkerhet, är underrättelsen att konungen allt mer och mer van:rifves i Italien och till påsk ämnar återvända till Sanssouci. Att H. Maj:t skulle återtaga regeringen, är ej att tänka på, men hofvets och den kongl. omgifningens närvaro skulle bereda den: nuvarande ministeren svårigheter, som ej behöfva närmare: karakteriseras. I Journal des Debats har nemligen en antydan derom förekommit, hvilken otvifvelaktig flutit ur feodala källor. Prinsenregenten vandrar emellertid sin väg stadigt framåt och låter ej förbrylla sig. Konungens förre lektör, hofrådet Louis Schneider (hvilken äfven lärer uppbära en pension af Ryssland; han har varit skådespelare) hade nyligen en-audiens hos prinsen och sade honom, att han hvarje natt drömde om guillo:inen, samt att han en gång drömt att han slifvit hängd af demokraterna. Prinsenregenten svarade, att Schneider: kunde vara lugn, emeJan prinsen i sådant: fall skulle med hela sitt gardesregemente befria honomp. Detta allt nämner jag, försatt gifva edra läsare ett begrepp om de intriger, som äro i verksamhet mot:sakernasi nya ordning. Dessa manövrer rörklara till en del, hvarföre den författningsenliga utvecklingen gör så långsamma framsteg. Emollertid riktar sig, allmänhetens och de politiska kretsarnes uppmärksamhet allt mer och mer på utlandet och de uti Italien förut-pådda händelserna. Man oroas ej litet af det rarliga underblåsandet af krigslågan, såsom man i Frankrike roar sig med, och blickar ned förhöjdt misstroende på det stora frågeecken, som med namnetParis betecknas på sartan. Det preussiska trontalet den 12 Jamari iakttog djup tystnad i afseende på de itländska förhållandena, och man vet äfven ör öfrigt, att Preussen iden: sväfvande fråsan djakttager stor tillbakadragenhet, icke binler sina händer hos. någon: och vill bevara sitt handlingssätt fritt. Hvad framtiden beträffar, så har jag redan i mitt bref af den 18 December -häntydt på, att-om i Italien ett appror utbryter, hvilket Österrike sannolikt är vuxet, Preussen: svårligen skall. blanda sig i