derneslandet tran de hatade tyskarne, medan Österrike föga kunde räkna på sina allierade italienska furstars stående armekontingenter. Resältätet af en undersökning om huru starka stridskrafter kunna i ett krig som det ifrågasatta af de olika parterna uppbjudas, blir alltid osäkert och beroendepå ställningen i öfrigt inom de krigförande länderna samtpå förhållandet mellan -democh öfrige makter. Valordningsfrågan. Vi meddela här Stockholms magistrats till öfverståthållareembetet afgifna utlåtande rörande de af hufvudstadens husegare i valordningsfrågan anförda besvär: Uti den besvärsskrift, hvilken blifvit, i fråga om förslag till ny valordning för Stockholms stad, med afseende på dess representationsrätt vid riksdag, till öfverståthållareembetet af femtiofem ibland stadens husegande invånare ingifven och hvaröfver magistratens utlåtande är infordradt, förekomma två anmärkningar, hvilka magistraten anser sig böra till besvarande upptåga. E å Besvärandena hafva anfört: att redan vid det sammanträde inför magistraten med de valberättigade, då, efter det komiterade afgifvit förslag i ämnet; detta förslag första gången förekom till behandling, antogs af samtlige de valberättigade, såsom enhällig öfverenskommelse, att valen till riksdagsfullmäktige skola ske omedelbart, i stället att de tillförene skett genom elektorer, valda klassvis; att, efter det en sådan väsentlig förändring i valsättet blifvit antagen, borde, såsom besvärandena sig förestält, vid frågan om valordningen, all vidare tillämpning af den gamla klassindelningen, som tillkommit endast under förutsättning af val genom elektorer ifrån klasserna, hafva upphört, och ärendets fortgående behandling ställas i öfverensstämmelse med stadgandet i 14 S R.O. rörande det omedelbara välsättet, samt följaktligen äfven all omröstning beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden och dess allmänna behof skattar. Vid behandling af valordningsfrågan har magistraten varit förbunden att ställa sig till efterrättelse närvarande bokstafliga lydelse af riksdagsordningens fjortonde paragraf. Dess andra moment innehåller, jemte ändra stadganden: 1) den bestämmelse, att valen skola ske inför vederbörande magistrat, efter det å hvarje ort 5fliga Valsätt, deruti likväl ändring kan ega rum, då antingen någon stads valberättigade invånare eller :ock en eller flera klasser bland dem om sådan ändring öfverenskomma och konungen, efter vederbörandes hörande finner skäl densamma fastställa, hvilken bestämmelse måste antagas dels vara allmänt gällande, lika väl för de städer, der riksdagsmannavalen hittills skett medelbart eller genom elektoter, som för de städer, der sådana val hitintills skett oråedelbart, dels bevisa grundlagsstiftarnes erkännande af förut befintliga klassers tillvaro ibland de valberättigade, intilldess ny valordning blifvit uppgjord och af konungen, enligt grundlagen, stadfäst, och 2) den föreskrift, att i fråga om sådan ändring, eller med ! andra ord i fråga om ändring i förut öfligt valsätt, böra de valberättigades röster, der valen dit intills omedelbart förrättats, beräknas efter hvad hvar och en af de väljande till staden eller dess allmänna behof skattar, hvilken föreskrift, med oförtydbara ord, anvisar de orter, hvarest rösträtts beräkning efter skatt vid beredande af förändring i valsätt uteslutande är stadgad att tillämpas, utan ringaste af grundlagen hemtade anledning, att de valberättigades öfverenskommelse om omedelbart valsätts införande i stad, der det medelbara hitintills egt rum, skall kunna genast vid samma tid, då sådan förändring öfverenskommes, försätta den stad, der det medelbara valsättet ditintills varit öfligt vid öfriga bestämmelsers uppgörande till enahanda ordning eller röstberäkningsgrund, som grundlagen med bestämda ord utstakat endast för orter med hitintills omedelbara val; hvaremot det är klart, att då i en stad, hvarest vid en viss tid det omedelbara valsättet, i stället för det ditintills medelbara, i föreskrifven ordning införes, fråga vid en annan tid framdeJes uppstår om förändring uti valordning, röstberäkningsgrunden efter skatt vid sådan frågas behandling måste tillämpas. Stockholm är en stad med hitintills medelbara val, hvarföre den åberopade föreskriften, som, efter hvad blifvit ådagalagdt, uteslutande afser orter med hitintills omedelbara val, ej är nu för Stockholm tillämplig ; men. lika obestridligt, som magistraten antagit detta förhållande, har magistraten varit föranlåten antaga, att all föreskrift. saknas för röstberäkningsgrund i den stad, der valen skett medelbart, för den händelse som här inträffat, att de valberättigade, samfäldt hörde, icke kunnat utan omröstning öfverenskomma. En sådan öfverenskommelse har egt rum i en enda punkt, nemligen angående det omedelbara-valsättet, i stället för det hitintills öfliga medelbara, hvaremot omröstning vid ärendets fortsatta behandling påkallats; vid hvilket förhållande, och då magistraten, med grundlagsbudet till rättelse, ansett omröstning per capita vara lika mycket beroende af godtycke som en sådan efter skatt, magistraten, på sätt beslutet den 16 Ok: tober 1858 utvisar, funnit sig föranlåten till det förklarande, att, som af: stadgandet i 14 4 R:O., att förändring i förut öfligt valsätt kan ske, då antingen en stads valberättigade invånare ller ock en eller flera klasser ibland dem om sådan ändring öfverenskomma, jemfördt med den särskilt förordnade röstberäkningen för omedelbar omröstning i de städer, der välen ditintills skött omedelbart; otvetydigt följde, att i de städer, der valen, såsom i Stockholm, förrättats medelbart genom klassvis utsedde elektorer, en omedelbar de välberättigades omröstning rörande förändring i valsättet icke lagligen kunde tillåtas, utan deremot, då de valberättigade, samfäldt hörde, ej kunnat: utan omröstning öfverenskomma om annan förändring än den, som i första punkten af de utsedde komiterades betänkande innehålles, de förutvarande samt i följd af den åberopade grundlagsparagrafens förändrade lydelse sedermera. tillkomna klasserna, hvilkas rätt att verkställa riksdagsmannaval på förut öfligt sätt icke upphörde att ega gällande kraft förr än ny valordning blifvit antagen och af K. M stadfäst, vore de ende behörige att öfver de väckta förslagen yttranden afgifva, någon annan åtgärd i sakens närvarande skick alltså icke kunde lagligen vidtagas, än att komiterades utlåtande med Treservationer genom magistratens försorg till vederbörande klasser, i det ändamål förslaget: antydde, öfverlemnades. Vidare hafva fastighetsegarne uti deras besvärsskrift dels uttalat den åsigt, att magistraten förfarit orätt, genom tillåtelsen för de särskilta klasserna att vid ärendets behandling, hvar och en inom sig, rösta per capita, och ej efter skatt, dels på anförda skäl tillägt ätt, om ock förfaringssättet läte sig försvaras 1 afseende på borgerskapets hitintills såsom bibehållna ansedda tjugotvå klasser, vore likväl röstberäkningsgrund efter skatt för fastighetsegare-kategorien den enda lagliga. ;G Magistraten medgifver det olika förhållande, som eger rum för borgerskapets 22 klasser å ena och för fastighetsegare kategorien å andra sidan, enär de förra, tillkomna under förutsättning af val genom elektorer, blifvit indelade efter särskilta yrken eller intressen inom borgerskapet, samt hvarje medlem inom samma klass ansetts representera likartade intressen, ehvad han inom yrket drifver större eller min-. dre rörelse och drager större eller mindre skattebördor, lvaremot fastighetsegarne icke reprentera något särskilt yrke eller intresse, utan äro medborgare af alla slägs yrken och med olika samhällsställning; men oansedt magistraten delar dessa af besvärandena uttalade åsigter, finner magistraten sig dock böra förklara, dels att magistraten, med antagande på sätt RR RR