Aftonbladet – 22 januari 1859, sida 2

blefvo allesammans af de på e. tm. samma dag sammanträdande borgenärerna underkända. Åå i ng OUsOAYT pers HH oe 3 SS SS SS Se So e Fr EREEEESERERSN PSEENP ER TSRRTTI)l OR waNWORRLNNZBI 2 ee tttttttttl ll onl AIR AR SST SM Novas bworNoR:l OZZZOZOZRAZA 2 ZOZ0OZOR4 OZ OTTO rg TR RP 2 SER SU RR E) SIA EE FS a -N e ee : ) arv ae (-Å 2E5 PR gör pr Re : An —1HN ZARARREREDPE EERSES:EEnSc je off ARRRRER El E 2 I lo R 3 PolE ff SS ) ad 2 : 7) B I — Cimbrishamnsbladet tror sig kunna ?med säkerhet? meddela, att förre riksdagsmannen Ola Månsson ämnar?, rörande den höga provisionen å de genom honom förskaffade lån från riksbankens lånekontor i Malmö samt fördröjandet med redovisningen af en del sådana lånemedel,. för: hvilket allt Ola Månsson är stäld under åtal, afgifva en för hans angifvare dräpande förklaring, derigenom att han från alla de personer, som anmodat honom medtaga linehandlingar till deras kommissionärer i Malmö, har att förete såväl qvittenser som bevittnade intyg, af innehåll, att Ola Månsson hvarken innehållit lånemedlen eller beräknat sig. till godo någon provision utöfver kommissionärernas. — Och denna förklaring blir ju en af de amplaste Ola Månsson kan :afgifva?, tillägger det från vede:börlig ort inspirerade Cimbrishamnsbladet. Vi ha ansett oss böra anföra denna uppgift, som ger vid handen hvad ändamålet varit med Ola Månssons resa från Stockholm till sin aflägsna hemort. De omtaldta handlingarne får man väl närmare kännedom om vid undersökningen inför hofrätten, äfvensom man då torde få tillfälle jemföra dem med de afräkningar,. upptagande en. högre provision, hvilka lånekontorets direktion omtalat. Cimbrishamnsbladet slutar sin förklaring med -den besynnerliga uppgiften, att allmogen der på orten, med undantag af en och annan individ, är just genom åtalet mera än någonsin stämd till Ola Månssons fördel. — Man vore frestad att tro, det Svenska Tidningen står i begrepp: att ånyo inträda i något nytt skede af sin publicistiska tillvaro. Det är .en erfarenhet, man haft tillfälle göra, att hvarje gång sådant tillstundar, söker bladet någon tid förut känna sina vänner och gynnare på pulsen samt tillika genom meddelandet af en och annan. orlofsedel, i nödfall hemmagjord, söka uppfånga en vindfläkt, som kunde fylla de slappa seglen och gifva någon fart åt. den på publieitetens ocean nödstäld kringdrifvande skutan. En sådan förkännare utsläpptes förliden sommar, då fråga var att-tidningen skulle upphöra. Det var då en insändare, som fick tillspörja tidningen i det grannlaga ämnet och gifva henne anledning att erinra sina konservativa vänner om vådan af att blifva i saknad af en organ inom pressen. : Man begagnade derjemte tillfället att för dem, som hade lust att tro derpå, upprepa den gamla sagan om den förbålt sjelfständiga ställning tidningen intog, samt att på samma gång gifva dem bland anhängarne, som voro nog stockblinda att icke förstå finesserna i bladets taktik, en ny vink derom, att det nu för tiden icke ginge an att gå alltför bröstgänges tillväga. vid förfäktandet af konservatismens meningar och intressen, då man i sjelfva verket, om man hade ögonen aldrig så litet öppna, måste märka att man står enstaka inom nationen och derföre gör rådligast, att alltemellanåt, och så länge det får stanna vid blotta fraser, föra orden framåtskridande och folkfrihet på läpparne, hvarigenom man möjligtvis kan skaffa sig något gehör och med något hopp om framgång verka för sitt egentliga syfte, värnandet af ,bestående rätt,, hvilket — uttryckt på ett mindre förblommeradt språk — betyder detsamma som bibehållandet af alla de privilegier, förmåner. och företrädesrättigheter, som vissa stånd och klasser vetat tillskansa sig på bekostnad af och till mehn för det stora hela, samt motarbetandet. af alla mera betydande samhällsförbättringar, allt framåtskridande, som kunde föranleda ringaste rubbning i de privilegierades ställning eller. hota att undanrödja några af de missbruk, med hvilka den. är omgärdade, eller något af den orättvisa, som af den är en följd. Men i tidens fullbordan wisade det sig, att Svenska Tidningen icke behöfde; vidtaga den förtviflade. utvägen, att uppgifva det område, på hvilket. hon. blygsamt förklarade sig, aldrig ha erkänt sig ega företrädare, och der-hon också ganska säkert skulle sakna efterträdaren. Den. käcka besättningen -gick endast öfver från En timma ;efter det sällskapet skilts åt, stod