all, UTA Hall SKall INacmlad, CIDalUct och asSKAUllk kännedom. Derjemte må för lrjungen nu framställas grunddragen af det Linneska systemet, på det han må kunna börja med examinering af de växter som under exkursioner insamlas. Tiden för den botaniska undervisningen anser komiten företrädesvis böra så väljas, att lefvande växter finnas att tillgå och, om möjligt, på denna årstid sammantränges. I fall någon tid blifver öfrig, kan fysiska geografien repeteras. I den följande klassen fortsättes samma undervisning, och den i föregående klass började åskådningsmetoden användes allt vidare för utvidgande af lärjungens kännedom om växternas yttre delar, hufvudsakligen med afseende på deras stam, rot och blad Exkursioner och insamling af växter fortsättas såsom under föregående år. ; EF den fjerde klassen fortgår den botaniska undervisningen efter samma plan som förut, hvarvid nya växters yttre delar, förnämligast med afseende på de för systematiken vigtigaste organerna, blomman och frukten, undersökas och beskrifvas. Då kännedomen om växternas yttre delar i denna klass kan anses afslutad, bör hvad som under de föregående åren blifvit genomgånget repeteras och systematiskt ordnas. Exkursioner och insamling af växter fortfara. I följande klass fortsättes botanikens studium med inhemtande af det vigtigaste af hvad som rörer växtens inne delar samt växtorganernas betydelse (växternas anatomi och fysiologi) såsom inledning till kunskapen om det naturliga systemet. Härvid förevise läraren preparater af de inre växtdelarne under mikroskop. Sedan lärjungen i föregående klasser dels vunnit kännedom af ett större antal växtarter och deras yttre former, dels ock inhemtat grunddragen af läran om växtens inre organer, dessas utbildning och verksamhet, bör han vara tillräckligt förberedd för att i sjette klassen öfvergå till inhemtandet af undervisning om det naturliga växtsystemet, hvarjemte en kort framställningsaf. växternas geografiska utbredning må afslutaydet botaniska studiet. I afseende på zodlogien, i hvilket ämne undervisningen begynner i den fjerde klassen och afslutas med den sjette, torde här endast behöfva anföras. att, vid detta läroämne, lärjungens minne icke bör betungas med uppräknandet af en mängd namn på genera och species, utan må det fast hellre vara lärarens bemödande, det lärjungen erhåller. en. öfversigt af djurklassernas skiljaktighet i allmänhet, så väl till yttre kännemärken som till inre bygnad och fysiologiska-förhållanden. Hvad närmare rörer. anordningen af undervisningen så väl i detta ämne, som i fysik, -hvari undervisningen begynner med en timma i veckan i hvardera af sjette klassens båda afdelningar; och fortsättes två timmar i veckan i den tvååriga sjunde klassen, äfvensom. i öfriga naturvetenskapliga ämnen, som inom skolan inhemtas, torde, enär undervisningen i dessa ämnen på den reala afdelningen dels förekommer fullständigare och mera utsträckt, än på den, för hvilken här redogöres, dels, ensamt är upptagen på den undervisningsplan, som afser reallinien, komiten få längre fram i ett helt framställa, huru, efter dess åsigt, undervisningen i dessa ämner ändamålsenligast bör ordnas, och endast i afseende på läroämnenas behandling tillägga den anmärkning, att vid det naturhistoriska studiet läraren i allmänhet bör noga tillse, att detta icke urartar till en tom och andefattig utanläsning af någon viss lärobok, t. ex. i terminologien, utan att undervisningen i detta ämne göres lefvande genom umgänget med naturen sjelf, samt städse afse att uppfordrs lärjungen till sjelfverksamhet och stärka hans iakttagelseförmåga. Särskilt bör den botaniska undervisningen på lärorummet inskränka: sig till att söka. meddela lärjungen en allmän öfversigt om växternas näringssätt utbredning, olika bygnad, det allmännaste och systematiska 0, sv.. men det öfriga behandlas på de vår och höst förekommande exkursioner, vid hvilka lärjungarne icke lära underiåta att både samla ock genom examinering lära känna förekommande växter Under dessa vandringar böra icke blott växterna undersökas och bestämmas, utan äfven uppmärksamheten fästas på egendomligheten af lokaler och jordmån för särskilta växter. De lärjungar, som ege fallenhet och vinna kärlek för studiet, anvisas att på egen hand dermed fortsätta, helst under sommar ferierna, som dertill lemna ett osökt tillfälle. De växtsamlingar, lärjungen sålunda under ferierna på egen hand börjat anlägga, bör läraren sedermer: under höstterminen granska och vid lärotimmarnt anmärka de fel, som kunna vara begångna vid bestämningarne. Hvad: slutligen angår fördelningen af de flera inom skolan förekommande naturvetenskapliga ämnen på olika klasser, bör komiten i underdånighet nämna. att den icke funnit skäl tillstyrka förändring i dt grundsatser, skolstadgan i detta hänseende tillämpat, enär otvifvelaktigt naturalbistorien, som, i Synnerhet på skolans stadium, förnämligast innehålle: beskrifning på .yttre naturföremål och dessas sammanhställning i en riktig ordning, bättre egna sig för de ybgre lärjungarnes uppfattningsförmåga än fysiken, hvilken -sträfvar att. utforska lagarne för de naturkrafter, hvilkas verkningar den undersökt, och hvars framställning; om den skall i någon mån vara vetenskaplig, förutsätter en mera utvecklad matematisk kunskap. Denna anordning står ock i öfverensstämmelse med. den grundsats, som finnes:i allmänhet iakttagen vid andra länders läroverk, så väl vid dem, hvilka äro inrättade för den lärda undervisningen, som vid: dem, :hvilka afse den reala. Vid de preussiska ochi allmänhet vid de tyska gymnasierna förekorimer den naturhistoriska undervisningen blott i de lägre klasserna, undervisningen i fysik deremot städse i den öfversta; likaledes förekommer i den kongl. realskolan i Berlin den naturhistoriska undervisningen förnämligast i de lägre klasserna och bibe hålles i de öfyersta blott med en enda timma; vid den högre realskolan i Heidelberg upphör dennaturhistoriska undervisningen i den näst öfversta klassen, i hvilken undervisningen i fysik dermot vidtager. I Danmäark äfslutas den naturhistoriska undervisningen i sjette klassen och undervisning i fysik lemnäs i den sjunde, som är högst. I Norge förekommer i de kombinerade lärda och reala skolorna undervisning i naturalhistorien för då studerande disciplarne endast inom de tvenne lägsta gemensamma klasserna och för realdisciplar endast i mellanklasserna, på hvilkas högsta stadium undervisning meddelas i fysik. Historia och geegrafi. Den nära förbindelsen emellan dessa båda grenar af Andervisningen, hvilken j sjelfva verket föranleder att betrakta dem såsom delar af samma helt, har föranledt komiten att fortfarande upptaga dem under en och samma rubrik. Ju mera läraren låter de många likartade elementer, som finnas inom dessa båda ämnen, framträda såsom sådana för lärjungens sinne, desto bättre och ända målsenligare blifver undervisningen. Om denna gemenskap rätt iakttages, anser komitn den särskilta ondervisningen i geografi kunna utän olägenhet upphöra med femte klassen. med undantag likväl af de repetitionstimmar, hvilka äfven inom sjette klasser böra för det geografiska ämnet förekomma: Deremot har, såsom komiten redan i underdånighet anfört, på det undervisningen inom nedersta klassen må i möjligaste måtto förenklas, den historiska undervisningen blifvit föreslagen att vidtaga först i andra klassen, och lära, hvad särskilt angår fäder neslandets histöria, de under svenska språkundervisningen innefattade nordiska sagoberättelserna utgörs en särdeles lämplig och gagnelig förberedelse dertill. Af väsentlig vigt för den historiska undervisningen: framgång bar komiten ansett det vara, att denna undervisning, inom de lägsta klasserna framställer de historiska personerna och händelserna, så vidt som möjligt, i en åskådlig bild. Derigenom vinner lär jungen af dem en lefvande uppfattning, hvilkenl se dermera, fästad lika mycket i lärjungens fantasi sön: i hans m sällan utvlånas. För detta ändam: i Mr rn Rc 4 ÄTT RT AA OM br st FA xx OL OR MD Rd a rr a AS ärr 04 at Sit Int rn