Aftonbladet – 20 januari 1859, sida 1

bästa Majken ! sade Emilia, som. på en -gång var både värdinna och gäst. Majken bade nemligen med.sin far — såsom hon i brefvet till Gudmar: ommämt skulle ske — kommit till. Svartskär, der hon ännu hade qvar sina fordna båda rum :med alla deras möbler. Hon hade önskat detta; och då köpmannen aldrig .motsade sin dotter i. små: saker och dessutom . hoppades: att denna ide skulle båda godt för hans egna förslager, så blef det efter hennes önskan — och det vär i: blå rummet med sjöfåglaärhe och skeppen-i taket som de begge unga qvinhoråa nu hade krupit; in i hvar sin. länstol mellan soffan och kakelugnen. : sat Brasän fladdrade lifligt voch kastade sitt blänkandersken öfver såväl de mörka fåglarne som alla. de små kinesiska porslinsbilderna, hvilka tittade fråm ur sina! vrår, liksom små goda tomtar inbjudande tillstrefnadoch frid. Tiden varsmellan: kaffet och :aftonmåltiden; en tid, då fruntimren kunde räkna på att vara ostörda af-hberrarne. Nå jar, Svarade Majken, jag vet ej hvar före jag skulle nekaatt-jag är vid en smula lynne. Du känner nög mitt förbålJande till Gudmar Guldbrandssön, och du här bört omtalas pappas afgjorda ovilja mot det enda sätt, hvarpå jag kan blifva lycklig. Jag har hört det alltsammans af Thorborg, och med hur mycket deltagande kan du nog förstå Och då Thorborg och jag redan hålla så mycket af hvarandra att vi kunna byta hvarjehanda förtroenden, så vore det bra ljuft om äfven du ville hålla. utaf mig, fastän jag kommit som en främling ibland er.n : 229 re Vill då också, du, bålla af migt frågade Majken med en så mild röst, att Emilia genast kände sitt förtroende och sin vänskap