Aftonbladet – 19 januari 1859, sida 1

röda färgen är vår kärleks färg. O, tack, tack, älskade! Om lördag, ifall intet märkligt hinder kommer i vägen, har jag ärende åt Fjällbacka. Jag säger detta för den bändelsen att du kanske också skulle få något ärende ditin. I alla händelser träftas vi i nästa vecka, då du lyckliggör din Gudmar med att komma till kapellgården. Nu går jag upp på däck och skickar dig en helsning med aftonstjernan...... Jag hör icke längre Lommens fiol. Den unge spelmannen har kanske somnat och lemnat musiken för dansen — ty hans drömmar gå endast ut på att se sig som hjelte i fiskardansen, hvilken du vet är ett slags åskådlig framställning mellan fiskaren och köparen, der det oftast vankas stryk så att blod flyter. Många gånger -har jag väckt upp min Lom, då han varit så starkt i farten med armarne, att svetten lackat af honom, under det han småtrallat: sOch har j fått någon fisk i dag ? I mina drömmar, och den drömmen hoppas jag få njuta af i natt, ser jag mig alltid som kontrollör i en präktig våning; och då jag kommer hem från tullkammaren, möter mig en hustru, hvars make ännu ingen haft. Och nu farväl och godnatt, min hjertans kär! Må himlens vackraste englar vaka öfver dig och låta dig drömma att du står i fönstret och väntar på din kontrollör........... Hej, hvad står nu på? Lommen dansar minsann icke fiskardansen nu — han kommer helt vaken utför trappan. Löjtnänt! ; Nå vidatre? nanten må tro mej, här är något satanstyg å färde! När jag släppte felan, som väl gick så starkt att folk kunde tro sej göra hvad som helst under den musiken, fick jag