Aftonbladet – 18 januari 1859, sida 4

otaliga äfventyrliga historier. Gubben var så kry, att -J han ännu vid 60 års ålder kunde hjula kring hela Weskinde kyrka, och 85 år gammal iklädde han sig åter brudgumsrocken, och det — med all framgång. När hr Johan (Bahr) i Weskinde då förrättade vigseln och sade: hustrun skall vara sinom man untergifven, afbröt honom gamle kornetten, som sade högt: ja, så borde det vara, kära farl Minst något öfver 100 år (somliga säga 111 år gammal), skakade han af svaghet på hufvudet — som såg vördigt ut — och behöll alltid hatten på inne, utom då han talade om salig kungen, den han stundom kallade bror Carb; och han gret ofta dervid. Han tålte aldrig, att man yttrade en halfdragen anda mot kung Carl, med mindre han dundrade till ett kort försvar, reste stoltare på sitt darrande hufvud och blef myeket önd. Han vandrade ofta kring landet gående jemte sin lilla häst ech kärra, ty då han någon gång red, vidrörde hans fötter nästan marken; stundom sålde han väfskedar och rotkorgar, dem han sjelf gjort. För öfrigt lefde gamle kornetten mest af besöken Hos sina många vänner under de ständiga långresorha kring hela landet. Sin fattigdom och många missöden bar han med äkta carolinskt tålamod; och då någon beklagade honom, sade han blott tryggt: det skall så varal Mycket gladlynt var han och öfver allt välkommen för sina roliga berättelser från den gamla tiden, dem han framförde mycket väl och städse allvarsamt; men sedan dessa gjort sin åsyftade verkan och åhörarne riktigt skrattat ut, kunde gubben draga på smilbandet öfver framgången. Barn voro vanligen mycket rädda för honom, helst då han med en käpp i handen midt på golfvet visade hur det gick till i krig, då han fäk.tade, ropade och puffade och tedde sig riktigt -gruflig. Gubben kunde icke en gång läsa i bok, men gick ofta i Guds hus. Stundom kunde han om söndagarne, då han satt och hvilade sig uti kyrkluckan i Weskinde, så uppehålla kyrkfolket med sina lustiga historier, att flere stannade utanför kyrkan att höra gamle kornetten än som gingo in att höra på presten. Då man helsade honom från någon bekant, var städse hans allvarsamma återhelsning : helsa honom Gud igen! Men öfvergammal och minneslös, tillade han sig sjelf ofta en allt för hög ålder; och gingo hans berättelser ej sällan öfver i den vidun-. derligaste dikt: en gång hade han i sjuårakriget varit utkomrmenderad, med 18 man tagit adertontusen Österrikare till fånga, trängt in uti staden Wien, gått upp till kejsarinnan Maria Theresia och inför henne slagit guldsporrarne i bordet, så att hon blifvit väldeligen förskräckt och utropat: nå, nå, kära farbror; var icke så sträng —, skona staden! och det gjorde han ock; och det fägnade ännu på gamla dagar hans hjerta. — Gubben dog i Weskinde den 3 April 1795. Minnesvården öfver Luther, som skall resas i Worms och till hvilken bidrag insamlas i alla lutherska länder och distrikter, lärer blifva utomordentligt storartad, i fall ett af professor Rietschel i Dresden gjordt utkast kommer att följas. Detta går nemligen ut på att resa en kolossal. bronsstaty af Luther på ett högt fotstycke, hvarpå riksdagen i Worms, utdrag af Luthers teser, öfversättningen af bibeln samt Luthers familjelif skulle anbringas i basreliefer. och nedan om dessa en mängd medaljonger, föreställande de mest betydande män, som deltogo i reformationen, såsom: Johan den Ståndaktige, Fredrik den Stormodige, Justus Jonas, Bugenhagen, Hutten, Zwingli och Calvin; samt allranederst de städers vapen, som utmärkte sig genom att befrämja reformationen. På hörnen af fotstycket skulle anbringas statyer af mindre storlek utaf Luthers fyra föregångare, nemligen Johan Huss, Savanarola, Wiclef och Petrus Valdus. Slutligen skulle fyra särskilta monumenter omgifva hufvudmonumentet, nemligen statyer af Fredrik den Vise, Philip af Hessen, Melanchton och Reuchlin. — Louis Napoleon såsom snabblöpare. Såsom bekant, uppehöll sig Napoleon III år 1830 uti Förenta Staterna. New York Gaåzette för den 7 Juni samma: år har följande notis: Snabblöpning. För några dagar sedan innehöllo allmänna tidninsarne ett tillkännagifvande, enligt hvilket den bekante hr Louis Napoleon, som nyligen anländt från Frankrike, ämnar till följd af ett vad på 1000 dollars på den korta tiden af. 140 efter hvarandra följande minuter till fots tillryggalägga 18 eng. mil nära 3 svenska). Hr Napoleon höll i går eftermidlag uti Vauxhall-trädgården i Bowery sin snäbblöpning inför en talrik publik. Han begynte precis kl. t och sprang i en krets, hvilken enligt stadsbyggmästaren Evens mätning innehöll 820 fot; han hade säledes att inalles springa 115 gånger kring denna krets och dertill 720 fot, Han tillryggalade först lenna senare sträcka, hvarefter han sprang de hela sretsarne på lika tidrymder; men redan vid sextionde omloppet blef han efter tiden och det såg ut som han icke skulle kunna lösa sin uppgift. En del if hans anhängare blefvo ängsliga och bådo honom iterkalla sitt vad, men han tillbakavisade hårdnackadt detta förslag och fortsatte sitt lopp, som tyckes blifva allt mödosammare. Då han gjort ännu em hvarf, började han ragla, och skulle hafva fallit ed, om icke hans kamrater uppehållit honom i sina wmar. Fullkomligt utmattad och nästan sanslös vars han ut ur banan och låg flera timmar såsom löd. Den sträcka han sprungit utgjorde 10!, eng. nil, minus 80 fot, och han hade dertill användt 97 ninuter. — Tiilägg till redovisning för insamlingen genom of. Huss åt arbetskarlen Eklund och hans hustru: jdeshögs poststämpel 50 rdr. O. W. S. 25 rdr. varigenom summan -af insamlingen uppgår till 850 dr 73 öre. I — o---—-e2-02: HANDELS-UNDERRÄTTELSER. Voxelkurser, noterade Stockholms börs Tisdagen den 18 Jan .ONDON 48: 10 å 4 -k. siebt; 48: —, k. sicht 34