Aftonbladet – 13 januari 1859, sida 3

Fi korntal, de upplysningar, som böra af länsstyrelserna omedelbart eller genom deras försorg från andra myndigheter i landsorterna meddelas: men då de till dem stälda frågor beröra de vigtigaste . ämnen och derjemte lemna er iedning för att bedöma riktningen af komit6ns arbete i denna del, meddela vi dem här nedan i den ordning de blifvit uppstälda: Frågor till socknarna: 1:o) Huru många hela mantal finnas intom socken? Huru många sjelfständiga hemmmansbruk? 2:0) Huru stort är, efter förhållandet de tre siste iren, i medeltal: a) årliga utsädet Taf hvete, råg, korn, hafra, blandd) årliga skörden fsäd, ärter, potates m. m.? 3:0) Hvad utgör, för tunnland beräknadt, årliga utsädet? 4:0) Huru mycket kan årliga utsädet inom sockacn anses hafva blifvit ökadt under sistförflutna tjugofem åren? 5:oy I hvad mån kan jordens afkastning, uttryckt anses hafva blifvit ökad under senaste tjugofem åren? 6:0) Till Huru många geometriska tunnland beräknas: . a) den odlade jorden? s b) den naturliga ängen? 7:0) Är jordens beskaffenhet i allmänhet god, medelmåttig eller svag? 8:0) Med huru många tunland, särskilt af åker och särskilt af äng, kan jordbruket under sistförflutna tjugofem åren anses häfva blifvit tillökadt? 9:0) Hvilket är det allmänna brukningssättet, tvåskiftes-, tredingseller vexelbruk? I hvilket förhållande till åkerjordens vidd begagnas ena eller andra brukningssättet? 10:0) Huru många tunnland jord hafva under senaste tjugofem åren blifvit förbättrade: a) genom grunddikning? b) genom vattenaftappning? c) genom öfversilning? 11:0) Huru många kreatur finnas inom socknen af hvartdera slaget? Hästar, oxar, tjurar, kor, ungnöt, får, getter och svin.) 12:0) I hvad mån kan kreaturens antal anses hafva blifvit ökadt under senaste tjugofem åren? 13:o) Till hvilket värde kunna åbyggnaderna vid ett sjelfständigt hemmansbruk i medeltal ungefärligen -beräknas? 14:0) Huru mycket spanmål användes för utfodring reaturen? 5:0) Håru många personer åtnjuta underhåll af fattigvården, — och bland dessa, huru många fullt underhåll? d af Frågor till hushållningssällskapen: 1:0) Huru stor kan årliga förbrukningen af spanmål inom länet antagas vara, beräknad för person? 2:0) Till huru stort belopp kunna, efter förhållandet under de tre sistförflutna åren, aflöningsförmånerna i medeltal beräknas: a) för lagstadd tjenare? b) för annan arbetare? 3:0) Huru stora voro aflöningsförmånerna för tjugofem år sedan a) för lagstadd tjenare? b) för annan arbetare? 4:0) I hvad mån kunna i allmänhet lefnadsvilkoren för den med jordbruket sysselsatta befolkningen anses hafva blifvit förbättrade under de senaste tjugofem åren? 5:o) Till hvilket värde kunna åbyggnaderna för hvarje helt mantal ungefär beräknas med hänsigt till åbyggnadernas värde å större och mindre hemman? 6:0) Till huru stort belopp kunna de kostnader ungefärligen uppskattas, hvilka under senaste tjugo:em åren blifvit nedlagde på förbättring eller utvidgning af åbyggnaderna vid landtbruket? 7:o) Till hvilket värde kunna köroch åkerredskap i medeltal uppskattas för hvarje helt mantal? 8:0) Huru mycket kan värdet å köroch åkerredskap pr mantal anses vara ökadt under senåste tjugofem är? Frågor till städernas magistrater : 1:0) Till hvilket värde kunna de istaden befintliga hus och byggnader uppskattas? 2:0) Till hvilket värde kunna de under sistförflutna tjugofem åren i staden verkstälda nyoch tillbygg oader uppskattas? 3:0) Huru stort antal kreatur finnes i staden af hvartdera slaget ? (Hästar, oxar, tjurar, kor, ungnöt, får och svin.) 4:0) Huru stor kostnad har under sista tjugofem åren inom staden blifvit använd i och för allmänna arbeten, såsom hamnar, kajer, dockor, gasoch vatienledningar m. m.? 5:0) Hvilka anläggningar åf betydenhet, oberäknade brännerier och egentliga fabriker, finnas i staden? Hvilka sådana hafva under sistförflutna tjugofem åren tillkommit? Till hvilket värde kunna de uppskattas? 6:0) Till hura stort belopp, kunna, efter förhållandet under de sistförfletna tre åren, aflöningsförmånerna i medeltal beräknas: a) för lagstadd tjenare? d) för handtvrerksoch fabriksarbetare samt annan vid stadsmannanäringarne sysselsatt arbetare? ce) för sjöfolk? . 7:0) Huru stora voro för tjugofem år sedah aflöningsförmånerna : : a) för-lagstadd tjenare? d) för annan arbetare? 2) för sjöfolk ? 8:0) I hvad mån kunna de vid stadsmannanäringarne sysselsatta personers lefnadsvilkör anses hafva blifvit förbättrade under senaste tjugofem åren? 9:0) Huru många personer åtnjuta underhåll af fattigvården, — och bland dessa, huru många fullt underhåll? Frågor till brandstodsföreningårne: 1:0) Till hvilket sammanräknadt belopp äro i länets brandstodsförening försäkrade: j a) Hus och byggnader? d) Kreatur? : c) Köroch åkerbruksredskap? d) Spanmål, rotfrukter och foder? e) Annan lösegendom? ; 4 Re 2:0) I hvilket förhållånde kan brandförsäkringsvärdet å hvartdera slaget af den i nästföregående punkt omförmälda egendom anses stå till verkliga värdet? ad 3:0) Är; anledning antaga, att egendom af förenämda slag till betydligare mängd icke finnes brandförsäkrad? Le 4:0) I hvilket ungefärligt förhållande kan samma egendom anses stå till den försäkrade? Frågor till K. Mts befallningshafvande: 1:0) Hvilka kostnader häfvå under sistförflutna tjugofem år blifvit använda på allmänna arbeten inom Jänet, såsom på nya öch förbättrade landsvägär, jernvägar, vattenkommunikationer, strömrensningar m. m.? AK 2:0) Huru många, med grundränta eller bevillning belagda, sågyerk finnas inom länet? Till hvilket värde kunna de uppskattas? Huru stor är deras tillverkning? Huru många sågverk haffa under sista tjugofem åren tillkommit, och till hvilket belopp kunna de derå nedlägda kapital beräknas? ; 3:0) Hvilka anläggningar i öfrigt af större bety1. denhet, oberäknade brännerier och egentliga fabriker, finn: på landet, såsom bryggerier, tegelbruk m. m.?