anlände med kirurgen, hade mellertid major Hägerflycht och fru Engelhardt redan ingått i rummen. Ordföranden: Hvem hade under tiden haft mnyckeln i sitt förvar? Hr Engelhardt kunde icke påminna sig detta. Pigan Boklund upplyste, att det var fru Engelhardt som haft nyckeln. Majoren Hägerflycht blef nu tillfrågad hvad han hade sig bekant om förloppet då den ohyggliga händelsen upptäcktes, och berättade han: Att tisdagen den 16 November kl. 9 på morgonen hade kammarjunkaren Engelhardt hemkommit till majoren och berättat att öfverstinnan Sederholm dött af slag. Major H. var då af tjenstgöring hindrad att genast medfölja till öfverstinnans bostad, men så snart han blef ledig, kl. vid pass half 11 f. m., begaf han sig i vagn till kammarjunkaren Engelhardt. Ditkommen, erbjöd han sin vagn åt hr Engelhardt och bad denne fara att hemta en fältskär, hvaremellertid major H. och fru Engelhardt tillsammans begåfvo sig till fru Sederholms bostad. Efter major H:s uppgift var kl. omkring ett qvart till 12 då hån samt hr och fru Engelhardt och barberaren der inträffade. Majoren och fru Engelhardt hade icke ingått i rumfnen före hr E:s och barberarens ankomst, ty han påminde sig bestämdt att han och barberaren samtidigt ingått i salen. Pigan Boklund hade följt tätt efter majoren. nr och af hvem dörren öppnades erinrade han sig icke. I rummet yar nästan alldeles mörkt och fru I Sederholms lik sågs ligga innanför dörren, på sätt hr j Engelbardt uppgifvit. Schalen lyftades nu från hufvudet. Barberaren undersökte pulsen och sade att allt var slut och ingenting att göra. Golfvet var så fullt af blod, att majoren trodde att fru S. fallit baklänges och stött håli hufvudet samt på detta sätt ljutit. döden. På hufvudet hade öfverstinnan nattmössa, men var för öfrigt fullkomligt dagklädd. Närmast halsen bar hon en schalett; derutanpå en stor grön j schal, och det var fliken af denna som varit uppkastad öfver ansigtet. Som blodet ännu icke hade aldeles upphört att rinna, skulle barberaren undersöka hvarifrån den kom, och då han för detta ändamål upplöste nattmössan, så upptäcktes på venstra sidan af halsen ett rundt, gapande sår. Då bräddarne hopfördes, syntes att det var ett skuret sår af omkring 1 tums längd. Dessutom syntes en blånad vid venstra tinningen. Då det sålunda uppdagats att öfverstinnån Sederholm blifvit mördad, bad majoren kammarjunkaren Engelhardt taga vagnen och i fara till en polistjensteman. Efter någon stund återkom hr E. åtföljd af. kommissarien Jäderin, och en; undersökning af rummen företogs. Någon knif eller annat vapen upptäcktes ej. Allt tycktes vara i god ordning. Chiffonieren var låst, nyckelkorgen stod: på bordet, och man var då öfvertygad, att ingen-:; ting af öfverstinnans tillhörigheter hade blifvit rördt. : På sängen syntes, att öfverstinnan hade hvilat; der, men endast liggande ofvanpå. Barberaren och en tillkallad svepfru togo vård om liket och I i buro det i sängkammaren, hvarefter majoren för tillfället aflägsnade sig. -— Klockan 4 eftermiddagen infunno sig i den mördades bostad båda polismästarne, då ett första förhör och en förnyad undersökning egde rum. Under en half timmas tid saknades ingenting och man kunde till sin förundran icke upptäcka något motiv till den föröfvade gerningen. Först då fru Engelhardt, som blifvit eftersänd, emedan hon uppgifvit att en lönlåda skulle finnas i byrån, den man icke kunnat finna, till sterbhuset ankom, ! saknade såväl hon som pigan Boklund tvenne kloc-;j kor, som varit hängande på hvar sin sida om ett; skåp innanför chiffonierklaffen. Pigan beskref klockorna, som hon hade sett matmodren draga upp om aftnarne, och dynorna funnos ännu qvar. I byrån undersöktes lådorna, som från morgonen stodo öppna. Åtskilliga dyrbarheter funnos der qvar, men fru Engelhardt, som närmare känt till den aflidnas tillhörigheter, upplyste att åtskilliga saker voro borta. Såsom ledning för utrönande af hvad som var borta hade man för öfrigt begagnat en af Strerstinnang gjord disposition af nipper, bland hvilka funnos i tagna en del, som ej funnos qvar. Till en början? fann man ingenstädes några kontanta penningar, : men slutligen upptäcktes i en gul ask i en af byrå-! lådorna en summa af 310 rdr. Slutligen öppnades i ett i inre rummet, eller förmaket, befintligt väggskåp, der, enligt fru Engelhardts uppgift, öfverstinnan plägat förvara sitt silfver. Man fann der en sockerask och ett sockerskrin, men ej tecken till bordssilfver. Några vidare upplysningar hade major Hägerflycht icke att meddela, och bekräftade kammarjunkaren Engelhardt uppgifternas riktighet. Ordföranden uppläste derpå det af doktor Blachet:; utfärdade obduktiorsprotokollet, deri uppgifves att åöden följt af det den aflidna tillfogade sår i halsen. Under. uppläsningen af detta protokoll, liksom under det hrr Engelhardt och Hägerflycht afgåfvo de berättelser, för hvilka vi här redogjort, observerade referenten ofta häktade Ödberg, som fortfarande var inför domstolen tillstä es. Under hela tiden förspordes hos honom ingen märkbar rörelse, som antydde att han på något sätt uppskakades af. berättelserna, till hvilka han tycktes lyssna med enahanda nyfikna intresse, som en för saken fullkomligt främmande person. E:ter uppläsningen af obduktionsprotokollet tillsades nu den vid Ödbergs sida posterande stadssoldar ten att utföra Ödberg från sessionssalen, cch ordföranden började förhöret med pigan Charl. Boklund. Redogörelsen för såväl hennes som den åter förekalide Ödbergs berättelser, nödgas vi likväl uppskjuta 11 morgondagens blad. SLANDADE ÄMSEN. Sura rönnbär. Wimmerby Veckotidningl beättar följande: För omkring tre veckor sedan påäffades, i närheten af Dalhems kyrka, en räf, ingande död i en rönn. Rönnen var belägen nära intill ett berg, hvarpå förmodligen Mickel stått, för ! att af trädets glänsande frukt taga sig ett grundligt ål, men i sin ifver att njuta af sin älsklingsrätt oligen ej besinnat sin osäkra ståndpunkt, utan förbrat fotfästet och störtat ned ibland trädets grenar, hvarvid en af bakfötterna kommit emellan en gren och trädets stam, som deremot bildade en mycket spetsig vinkel. Djurets hela tyngd hängde således den fastnade foten, som häraf befanns nedtryckt 1 vinkelns spets; och har djuret i denua obeqväma